Avocado achiba ajanga temang seret tajemba kümdaktsür

Avocado achiba ajanga temang seret, body mass index (BMI) aser tepok tilaba (waist circumference) kümdaktsüba nung teyari agütsütsü, ta bushisüngdangertemi ngutetba metetdaktsü.
Iba tebushitetba ya ‘Internal Medicine Review’ ‘journal’ nung adoktsü. Iba ajanga ashiba agi, Avocado achirtem temang seret tali akümtsü shilem 33 agi tajemba lir aser avocado machirtem den medemdangra parnok dang nungi avocado achirtem shilem 32 agi tepok tilaba akümba angutsü.
Average nung asadangra avocado achirtem seret 7.5 lbs agi tajemba asür, BMI unit ka agi tajemba aser tepok telungtet asadangba inch 1.2 agi tilaba asür. Ajidang masü avocado achiba ajanga temang nung teyari aika agütsür kechiyong iba nung temo tajung (monounsaturated fatty acids and polyunsaturated fatty acids), vitamins E & C, folate, magnesium, copper aser potassium lir. Maneni avocado achir aser machir na medemdangba nung ngutetba agi, avocado achiba ajanga carbohydrates, shini talila aser sodium tajemba kümdaktsür.
“Iba bushisüngdang ajanga ngutetba agi, avocado ya süngjanga achitsü asoshi tetuyuba agütsüba rongnung tongtibanga ka lir aser iba ajanga ‘physiologic’ tebilemtsütem tajungba kümdaktsütsü asoshi tashi lir,” ta California, US, Hass Avocado Board Director of Nutrition, Nikki Ford-i ashi.
“‘Healthcare professional’ tem dang avocado achitsü asoshi maneni nüburtem nem tetuyuba agütsütsü asoshi onoki ajungshir,” ta Ford-isa ashi.
Avocado achiba ajanga insulin level jenjang shidak ka nung toktsür aser ‘cardiovascular’ tashidak adokdaktsütsü asoshi lendong aliba ‘homocysteine’ level tajemba kümdaktsür.
Avocado achiba akjanga temang nung teyair agütsübatem rongnung ‘cholesterol’ aser ‘triglyceride’ level tajemba kümdaktsür, tenük nung teyari agütsür, aser cancer tashidak dena nokdanger.
Iba bushisüngdang asoshi nisung arishi küm 19 nungi tema parnok 29,684 dak asadanga liasü.
(Source – Internet)

You must be logged in to post a comment Login