Chiyongtsü shidak achiba aser exercise agiba ajanga asthma symptoms tajemba kümdaktsür

Anogoshia chiyongtsü shidak achiba aser exercise shidak agiba ajanga asthma adoktsüba tamaitsü tajemba kümdaktsütsü aser iba ajanga nisung ka taküm tajungba litettsü.
Anülulen lima nungbo Asthma tashidak ya kanga bulua adoker aser iba ya nisung ter nung ka dakbo keta alir.
Iba tashidak agi tonga aliba nisung timba kati, wheezing, tango mesapoba aser teku anguba nunger amala symptoms tem nokdangtsü atema mozü dak metaloker alir aser aikati exercise agiba ajanga iba tashidak animesotsü ta ajemer.
“Asthma patient shirnok temang kanga tulu kümer ali, parnok exercise agiba aser chiyongtsü shidak achiba ajanga tajangzük anguba kuli timba kümdar,” ta Denmark, Bispebjerg University Hospital nung inyaker Louise Lindhardt Toennesen-i ashi.
Iba bushisüngdang ya European Respiratory Society International Congress 2017, Italy nung present süa liasü aser parnoki patient 149 den iba bushisüngdang nung külemi inyaka liasü.
Patient tem ya telok pezü küma mashi mashi lemsar toktsü. Telok ka dang protein aika aliba aser low glycaemic index (low GI) aliba chiyongtsü achitsü asoshi asüngdang, tanga telok ka hopta nung exercise class nung asemben aden, koba nung activity tasak densema liasü.
Kasa mapang nung telok tasembubai exercise class nung aden aser chiyongtsüa shidak achi, iba sülen pezübuba telok nem item tenyaktsü asemprongla inyaktsü asoshi kata melemzüktsü.
Iba tetendangba sülen ngutetba agi, exercise aser chiyongtsü shidak achiba telok nung adenertem symptom tajungba aküm aser parnok temang tajungba akümba danga masü parnok fitness level dena kanga tajungba aküm.
“Onoki bushisüngdang ajanga ngutetba agi, asthma tashidak aketertemi chitungtsü shidak achitsüla aser exercise peria agitsüla,” ta Toennesen-i ashi.
– Source – Internet

You must be logged in to post a comment Login