Kohima nung Connect North East Summit tenzükogo

Kohima nung Connect North East Summit tenzükogo

Tang Kohima nung NBCC Convention Center nung ‘Connect North East’ senden sentong ka agidagi aser iba sentong nung ‘Knowledge Papers’ sayaba sülen  C.M T R Zeliang, Lok Sabha M.P. Neiphiu Rio, Japan Minister Kenko Sone, FICCI & foreign delegate-tem noksa nung angur. (Sept. 22, 2017.)  

Kohima, September 22 (TYO): North Eastern Region nung international arrtsütem akanga ayuba jagi meperir saka iba tesem nung infrastructure development dena tanga terenlok mapatem inyaktsüla.
Hokolbarnü Nagaland Chief Minister T R Zeliang-i 4 buba Connect North East Summit lapoktsüba nung North Eastern Region kübok state tem nung infrastructural development aser connectivity indang onüktem tongti süa jembitsü tenzükogo. Iba sentong ya NBCC Convention Center, Kohima nung ayongzüka agir.
Iba sentong “Act East through Nagaland” omen nung ajemdaker agir aser iba ya South East Asian linüktem den lenmang ka ama asütsü atema lir.
Sentong nung North Eastern state tem nungi teshimtet nübo 180 shi ka den Japan, Russia, Myanmar, Bhutan, Laos, Bangladesh, Nepal aser Thailand nungi bendanger 50 shi adener.
Anogo ananü sentong ya Federation of India Chamber of Commerce and Industry (FICCI)-i ayongzüker aser Union Ministries of External Affairs, Road Transport and Highways o Development of North East Region (Doner) ajanga nungita yarir.
Sentong nung o jembidang Chief Minister, T R Zeliang-i nisung o nisung tsüngda tesentaktep indang ashi. Paisa ashiba agi tanga tesendaktep dang nungi iba tesentaktep ajanga dang North East Region tejakleni aotsü.
“North East region nung arem-min aser tanga ali rongsen talubo moaja lir. Asenok nem gas, totzü, nakmati, shinülung tem moaja lir. NE nungi tangaleni süngo kanga aika bener yoker aser maneni India-i coffee, cardamom, pepper aser spices teimba yoktettsüsa mapa inyaktsü koka lir” ta TR Zeliang-i ashi.
“Agri-allied sector kübok iba tesem ta jang adokdak tongti tesem ka kümdaktsütsü akok. Ano, NE ya bio-diversity hot spot ka lir aser tangalen manguba mozü aketba süngolio o süngdongtem angur” ta paisa shisem.
“NE indang literacy rate ji linük dang nungi temaba lir aser iba jagi asenok ket nung mapa inyaker nübo tajungtem lir” ta Nagaland chief minister-isa metetdaktsü.
Assam dak alaka North East region ajungalen ali agi dang meketbanga lir anungji air aser road connectivity kanga tongtipang lir. Nagaland-i International border nung kilometer 215 shi arrtsüa lir aser North East kübok state ti linük pungu den international border kilometre 5300 shi arrtsüa lir, ta paisa ashi.
FICCI-i North East ring Road yanglutsü atema tebilemba lemsatepba agizüka TR Zeliang-i “iba lenmang ya kilometer 4000 shi international border tem den atongtepa asütsü aser North East state ajak sendakteptsü” ta ashi.
Tawa Nagaland ya tourist temi sapuba tesem ka kümogo aser ano sobaliba den alima tobur ajung reprangba dang masü saka Mountain Biking, Hiking, Trekking amala jangrartem asoshi maongka angur.
North East nung tanga state tem ama Nagaland nunga ano mengudangba tesem aika lir. Nagaland süngdong-lidong aser shirurutem talubosa aliba den tobur tajung tesemtem lir aser kin 16 indang sobaliba aser yimyatsüyatem ajanga tourist destination tajung ka kümdaktsür,
Paisa Japan aser Russia nungi teshimtet nübotem dang northeast nung connectivity aser economic tsütsü maparen inyakba nung pusema nungittsü asüngdang.
Sentong nung Minister for Economics Embassy of Japan, Kenko Sone-ia o jembidang, “North Eastern Region ya India aser South East Asia tsüngda aser ano BIMSTEC linüktem asoshi tongtipang tesem ka nung lir, anungji iba jagi Japan-i North Eastern Region den amalitepa inyaktsü atema temulung talila agütsür” ta ashi.
Japan sorkari northeast den sobaliba shiyuteptsü atema “IRIS Program” tenzüker aser iba nung taküm Manipur aser Nagaland nungi nisung 25 Japan semdangtsü atema jaoktsü, ta Japan ketdangserisa shisem.
Linüktem nung connectivity ajanga terenlok bener arutsür aser connectivity infrastructure ji international standards nung ajemdaker inyaktsüla, ta Sone-isa ashi.
Japan-i North Eastern Region nung road network connectivity, energy, water supply & sewage, forest resource management, biodiversity, people-to-people exchange, Japanese language education aser post-war reconciliation mapatem nung amalitepa inyaka arudar, ta paisa metetdaktsü.
Arunachal Pradesh Civil Aviation & Tourism Parliamentary Secretary, P D Sona-ia ashiba agi, North East Region nung sector ajak nung connectivity ajungkettsüla.
NER nung tesentaktep tajung melira, ASEAN linüktem den lenmang ka asütsübaji metongtettsü, ta paisa ashi.
Sentong nung FICCI Secretary General Sanjay Baru, Union MEA Joint Secretary Partha Satpathy, North Eastern Council (NEC), Secretary Ram Muivah,aser Nagaland Chief Secretary, Pankaj Kumar nungertemia o jembi.

You must be logged in to post a comment Login