Nagaland nung Education Day amungdang Education Policy latettsü jembi

Kohima, November 11 (TYO): Linük den külemi Nagaland nunga tanü National Education Day amung aser iba mapang education system yanglushitsü atema State Education Policy latettsü atema tayongzükba agütsü.
India sorkari November 11 nü National Education Day amungtsü atema sangdong. August 15, 1947 nungi February 2, 1958 tashi Maulana Abdul Kalam-i India nung mezüngbuba Education Minister inyak aser pa nem tetushi agüja iba anogo amunger.
National Education Day ya local aser national jenjangtem nung Education belenshitsüba aser elementary education atema universal enrolment alitsü nükjidong nung amunger.
Nagaland nung iba sentong ya Nagaland Education Association (NEA)-i Modern College nung ayongzüka amung.
Iba anogomung nung NEA-i state sorkar dang State Education Policy latettsü aser ibaji ajanga shisaluyimba jenjang tajungba akümtsü, ta NEA President, Zavise Rume-i okila jembidang ashi.
“Shisaliok ajanga temelenshi bener arur aser nisungtemi shisaliok ajanga telatetbatem bushir. Tanü-asüng technology nung temulung melemteter aser yimya tajung aika raksatsür” ta Nagaland Public Service Commission, Member Vipralhou Kesiezie-i tongti tesemdanger o jembidang ashi.
Kesiezie ya SCERT Nagaland nung retired Director lir aser pai Education Day dak alia oa jembidang, tanü Naga loktiliba nung tasüngdangba tulutibaji’kodaser ni takar akümtsü mesüra rongsen aika bendentsü?’ ta asüba lir, kechiyong Naga nungertemi sen aser tashi aliba ajanga loktiliba nung jenjang tajung aser tangari akhümtsübu ama bilemer, ta ashi.
“Asenoki sen aser ali rongsen nem asen taküm bendanga agütsür aser asenoki ibaji ngutettsü atema pei atema dang bilema dang inyaksangshitsü aser alitsü meranger” ta paisa shisem.
“Iba tangatetba ajanga temang anema alibaren mejungi akümer, shisaliok jenjang tamajung akümer, kechisarena ajak mejungi akümer aser ajak dang tamajungbaji ajaklen ochimashi agi sünga lir” ta Kesiezie-isa ashi.
Sen, tashi, tashiyim agi sen saruba aser prangpong sobaliba ajanga Naga nunger loktiliba kanga mejungi raksatsüogo. Tanü putu nung technology ajanga nisungtem mapang endoktsü peria dang ngua lidaktsür aser taküm nung itemji melira tezütangtsüka ta tanurtemi bilemer. Tanur aika tangazükba kecha melii pei ki toktsür aoer aser alima tayongzükbatem ajurudang aoksar. Tanü zünger mapa mangur tasüng lir aser sorochioktsü mesüra süngo marok ka yanglutsü memeteti mesüra pei süoshi ateptsü aser tanga inyaksangshi kecha memeteti kibong kümteper, ta paisa khuret süa bilemba olen ka ashi.
Tanü asen loktiliba indang sobaliba ya tereprangtsü balaka dang masü saka asen taküm liteta moutetsüsa lir. Anungji asenoki ochishia asen taküm reprangshitsüla aser temelenshi ka bener arutsü atema sentong atongtsüla. Naga nunger kin ka ama liyonga aotsü atema asenoki sobaliba tajung ka yanglutsüla, ta Kesiezie-i ayongzük.
Temelenshi bener arutsü atema tongtipangtibaji shisaliok nüngdak aser shisaliok ajanga dang tanurtem nem tesayuba agütsür aser renemshidaktsür, ta paisa shisem.
“Naga nungertemi tanü tangatetba tasen ka nüngdaker, lennir tasentem nüngdaker aser nübortem o loktiliba renloktsü atema asalentong tasen ka nüngdaker. Iba mapaji asenoki inyakdi” ta Kesiezie-isa tayongzükba agütsü.
Iba anogomung nung Kesiezie-isa NEA Constitution sayatsü.
Sentong nung NEA general secretary Dr Bweyhunle Khing-i temoatsü meshia sarasadem, NEA Publicity & Information Secretary Visiezolie Yashü-i okila jembi, Modern College Principal-i tesentepertem pelaa agizük aser Modern College kaketshirtemi ken ka aten.

You must be logged in to post a comment Login