NPPC Ltd Tuli dak aketba oleplang

– I.Chubatangit. Jamir, Social Activist
(Best citizens of Indian Awardee) Nagaland.

NPPC Ltd. Tuli dak sendakba mapa inyakyim aser 21 August 2017 Tir Yimyim paper adok olemsapang nung Ao Senso Tajung (S.T Yapang.Lkr) i zuluba yamai metetdaktsür.
Nagaland Pulp & Paper Company Ltd. (NPPCL) ya Indian Companies Act, 1956 dak ajemdaker “Memorandum of Association of NPPC Ltd. ya yanglu.
NPPC Ltd. (Govt. of Nagaland) aser HPC Ltd. (Govt. of India) na joint venture nung inyaktsü aser iba paper mill project ya Tuli, Nagaland nung 1960’s nungi mapa küma aotsü/yanglutsü lemtet. Iba paper mill tenzüka aotsü atema Govt. of India 100% nung 95% asütsü aser 5% equity share Govt. of Nagaland ajanga agutsütsü ta renem.
Saka ano 2006 küm sulenbo Govt. of India 90% aser Govt. of Nagaland 10% equity share nung yanglutsü lemtetba reprangteter. Kechiba paper mill, Tuli atema revival scheme sanction maru dang 20th April 2006 nung 148th Board of Directors of HPCL aser NPPCL meeting ka Tuli nung amen.
Iba meeting mapang nungji (1) Shri. Raji Philip, Chairman-cum-Managing Director of HPC Ltd. (2) Shri. Alemtemshi Chairman NPPCL (Govt. of Nagaland) (3) Shri. Mukesh Nigam, Director, Minister of HI&PE, Deptt. Of Heavy Industry, (Govt. of India) (4) Shri. M.V. Narasimha Rao, Director (5) Shri. A. Mannan, Director & Chief Executive Officer NPPCL Joint meeting aliba record ka lir aser iba meeting mapang nungji HPC Ltd aser NPPC Ltd. na meeting Agreement kar alitsü sudi. Kechiba iba paper mill, Tuli tenzükba mapang temzung (tsüzüng ozung kaket) “Memorandum of Association of Nagaland Pulp & Paper Company Limited (NPPCL) Interpretation – III Board of Directors shim yim. 4(b) NPPCL atema Chairman ka Board of Directors nung alitsü aser pa/la ya Governor of Nagaland ajanga (appoint) shimtsü shia lir. Aser ano 4(c) nung Managing Director ka NPPC Ltd. atema shimtsü aser iba Managing Director post ya Hindustan Paper Corporation Ltd. (HPCL) ajanga Governor of Nagaland den angatetepba (Consultation) sür ang President of India ajanga approval (appointment) asütsü zulua lir. Saka 2007 NPPCL Revival Scheme mapa tenzükba sülenbo NPPCL nung Chairman aser NPPCL Managing Director appoint süa mali. Chief Executive Officer (CEO) i dang NPPCL, Tuli ya bena lir, aser C.E.O. dak NPPCL atema kecha authority mali kechiba sura HPC Ltd. Authority i dang ajak abener. Anungji item kuli ajanga Govt. of Nagaland i NPPCL, Tuli atema temulung magutsüba jangjatsür.
Anungji general public i item ya Nagaland Legislative Assembly/ Cabinet Minister meeting nung kodang jempi aser lemtet, melemtet aji metetsü nungdaker. Aser ano iba mapang nung 21 Tuli A/C MLA shiba liasu aser leter pai ibaNPPCL timtem[problems] ya metettsü tim saka tanü tashi nung 21 Tuli A/c MLA shingai a iba NPPCL timtem atema Nagaland Legislative Assembly nung ken o benoka memetet, iba NPPC Ltd. timtem (problems) ya concerned 21 Tuli A/C MLA aserNaga nunger MLA’s temi agenda Nagaland Assembly O hour nung benoka jempia mali. Anungji concerned MLA temiNagaland Govt. ajanga NPPCL atema “Fact Finding Committee” ka shimer Govt. of India aser Hindustan Paper Corporation Ltd. den ajurutepba mapa inyak nungbo koda ajungtsü ta sa shisadanger.
India nung NPPCL, Tuli lapokba ya North Eastern Region nung Central Public Sector rong nung mezungpur alitsü südi.
NPPCL, Tuli Project Report yanglu dang küm 10 (ten years) nung dang yanglutet ta angashi, aser 1981 March ita nung Commissioned asü aser July 1982 nungi mapa küma tenzükba metet. Saka Naga nunger tia maka (unfortunate) paper machine (both Bamboo & Reed) ya Sweden Country nungi bener aru aser Machine Pulp & Paper Mill, soda recovery, boiler (coal fired boiler) etc. ya M/s. Walchand Nagar Industry nungi bener aru saka item ya old model (tejen) aser item machine tem ajanga paper mill ya tepilemba ama mapa shidak meinyak aser ano boiler’s ana bener aruba nungi boiler kabo test asü tang raksadok aser boiler ka mesung agi Turbine Generator (TG) koba ajanga heat agatsür, iba boiler ya ariena (hardly) dang amshi aser paper mill junga run mesütet. Ano two production lines koba dang Reed line ta ajar ajia junga mamshitet ta angazük.
Item timtem (Problems) ajanga tanü asen NPPC Ltd. Tuli ya October 1992 nung anentsüsa akum.
Anungji NPPCL workers union ajanga Board of Industry Finance Reconstruction (BIFR) dangi 1992 nung complain ka agutsü aser 13th Nov. 1995 nung BIFR ajanga revival atema proposal approved asü saka iba lemtet nung timtem kar reprangtet nung ano NPPCL i sa BIFR dangi 1998 nung Temulung masüba atema timtem ken meyiba reprangshitsü zulu. Iba sulen Industrial Development Bank of India (IDBI) ajanga Operating Agency (OA) ka shimer Draft for Rehabilitation Scheme (DRS) ka BIFR dangi submit asü saka ano HPC Ltd. i ibaji memolung (Rejected) ba ajanga BIFR ajanga ano order ka 4th March 2002 nung NPPCL anentsü sangdong..
Anungji anosa NPPCL Worker’s Union aser HPC Ltd. Management ajanga Appellate Authority for Industrial Financial Reconstruction (AAIFR) New Delhi dangi ibakhuret aben.
Manen i NPPCL Worker’s Union i Department-Related Parliamentary Standing Committee on Industry (DRPSCI) dangi NPPCL revival atema tanüben mepishia zuluba ajanga DRPSCI i iba timtem Kanga junga bilemdanger, Govt. of India dangi NPPC Ltd. ya Nagaland nung ano lapokshitsü kanga nungdak ta strong recommendation ka agutsü aser Hon’ble Board for Industrial Finance Reconstructions (BIFR) Jawahar Uyapar Bhawan, New Delhi ajanga 29th May 2017 nung NPPCL revival atema approve asü, aser iba sulen 27th June 2007 nung Rs. 552.44 Crores agutsü aser 27th Months nungsa NPPCL, Tuli yanglutsü order adok. Ano Union Cabinet Minister meeting minutes ka nungbo yamai zulua lir. (8th Nov. 2006) approved the revival of NPPCL at an estimated cost of Rs. 552.44 crores with Rs. 261.26 crores as Govt’s. equity Rs. 252.99 crores as loan from Banks / Financial Institution with Govt. guarantee and Rs. 38.19 crores as 5% non cumulative preference share (Ano Actual centre mulls Rs. 679 crores plan to revive Tuli paper mill with actual total plan of Rs. 4575 crores ka shia lir). Iba küm 2nd Dec. 2007 nung Jairam Ramesh Union Minister of State for Commerce and Industry asen Mokokchung District Golden Jubilee i Chief Guest Imkongmeren Sports Complex nung arua aten dang pai NPPC Ltd. Tuli revival atema Govt. of India i Rs. 600 Crore (Six hundred crores) Golden gifts agutsüogo ta sangdong aser iba sen sanction asüba ajanga NPPCL ya January 2010 nungi tenzüktsü ta paisa ashi.
Jairam Ramesh-i ashiba agi, iba NPPCL ya Former Prime Minister Late. Indira Gandhi asen Nagaland atema dream project liasü aser la ajanga iba NPPCL, Tuli Paper Mill ya tenzük, aser iba NPPCL tenzükba ajanga Naga nunger 10,000 Farmer’s ajangazük tsü aser 500 employment problems state nung solve asütsü aser iba paper mill tenzükba ajanga nüpurtem jenti business inyakyim nung ajungtsü aser yamaiji Assam State aser Nagaland State ana asoshi Tuli area ya commercial town tajung ka akümtsü ta pai ashiba tanü tashi ni mamateter aser kü mulung nung lir. Paper mill, Tuli ya Naga nunger aser tongti pangsa Tuli area sanger atema kanga tongtipang ka lir. Anungji iba paper mill atema ni mapa meranga inyaktsü aser künübo iba mill ya run asütsü kü tamang sarasadem aser temulungtetba lir (Alima nung Rongsen akaba dang nungibo tenüng tajung tajungba ta angateter).
Iba sülen 30th June 2009 nung NPPCL Worker’s Union tenüng nungi Shri. Sentimongba Vice President ajanga RTI Act, 2005 dak ajemdaker NPPCL atema sen aruba Expenditure meshia HPC Ltd. dangi zulu. Anungji HPC Ltd. ajanga 11th August 2009 nung HPCL Public Information Officer (P.I.O) ajanga actual expenditure incurred from 1st July 2007 to 30th April 2009 by NPPCL under various heads of the sanction scheme is Rs. 3675.56 lacs as stated in our previous letter dated 22nd May 2009 ta Shri. Sentimongba Vice President Worker’s Union NPPCL dangi RTI (reply) telangzüba agatsü.
Anungji ni iba RTI züluba osang yokba NPPCL Worker’s Union ajanga angashi aser parnok dangi aruba information ji reprang dang nung HPC Ltd. i expenditures NPPCL atema sayuba mapa kata shidak inyaka mali asü. Shri. Sentimongba reply nung HPCL P.I.O ajanga yamai yok.
The details expenditures incurred under Major heads of the sanction scheme are given below:-
a. Land development and Civil structure works Rs. 209.62 lacs.
b. Repairs and maintenance of existing plant and machinery Rs. 19.42 lacs.
c. Misc. Fixed assets Rs. 49.67 lacs.
d. Employees related payments Rs. 1,284.73 lacs.
e. Repairs & maintenance Rs. 17.71lacs.
f. Other administrative overheads Rs. 161.91 lacs
g. Security expenses Rs. 123.46 lacs.
h. CST & VAT Rs. 2.41 lacs.
i. Other Misc. expenditure Rs. 48.30 lacs.
j. Old outstanding dues to CISF – Rs. 609.45 lacs
Total : Rs. 3,675.56 lacs
Anungji temulung agi marem, ni 18th Sept. 2010 nung RTI Act, dak ajemdaker P.I.O. HPCL (A Govt. of India Enterprises) 75-C, Park Street, Kolkatta – 700016 dangi NPPCL nung Expenditure aser Payment asüba receipt to the Firms/Constructor details information meshia zulu, iba ya Nagaland Post aser Tir Yimyim adok 25th July 2010 nung angutsü. Saka meshiba ama masü, P.I.O. HPC Ltd. ajanga 7th Sept. 2007 nung 54.50 Corers Govt. of India, Minister of Heavy Industry & Public Enterprises New Delhi vide letter No. 8 (52) 2007 – PE-VII HPC Ltd. sanction as equity capitals in NPPC for revival and upgradation of NPPCL ta simple reply ka yamai yok –
Sl. No. Expenditure Amount Rs. Crore
1. Expenditure for Township 0.55
2. Expenditure for Plant & Machinery 34.88
3. Payment to pressing creditors 14.47
4. Cash loss during F.Y. 2007-08 4.70
Total Expenditure Rs. 54.60
Anungji ni RTI Information details along with payment receipt to the Firm/contractors indang agütsüang(give) ta zülu Public Information Officer, HPC Ltd. Shri. Chakraborty, Dy. General Manager (HR&ES) Kolkata dangi ano details information 13th July 2011 nung NPC Ltd. Office 75-C Park Street, Kolkata nung submit sütsü; ibaji Nagaland Post aser Tir Yimyim paper adok 30th Oct. 2011 nung angutsü.
Ano HPC Ltd. P.I.O.i ni RTI Application Information meshiba mapang shidak nung magütsü nung 29th Oct. 2011 nung Central Information Commissioner Govt. of India, R-No. 412, IV Floor, Block IV, Old JNU Campus, New Delhi – 110067 dangi HPC Ltd. P.I.O. anema appeal under section 19 of RTI Act, 2005 reason for delayed of my RTI Information by P.I.O. HPC Ltd. ta zülur yok aser item reply asüba record kü ket nung yua lir.
Ni ya shiner – India lima state ajak nung Kanga sa ochimashi inyakyim (corruption system) Jenti UPA Govt. mapa reprangteta, centre nungi state shia sen croresa crore yoker saka kecha development maliba reprangteta Right to Information for Transparency and Accountability in the working of every public office nung General Public atema RTI Act, nungdak tasür RTI Act, 2005.ozung ya Indian both House of Parliament nung 12/13 May ita nung iba RTI Act, 2005 ya Prime Minister Manmohan Singh mapang pass asü aser India President ajanga 15th June 2005 nungi mapa küma inyaktsü sangdong. Jammu & Kashmir state nung dang iba RTI Act, ya memelar.
Iba RTI Act, ya ano Nagaland nung mapa küma meinyak dang, 2006 kum October ita nung Mokokchung town nung T.V. Cable Channel nung issue ka adok, aser Aor tashi temeteter ajanga public meeting ka jazüka. Consumer Protection Act, 1986, nung ajemdaker Mokokchung District nüpurtemi Consumer Act ya metettsü nüngdak ta reprangteta Mokokchung District voluntary Consumers’ Association ka tentet.

(Maneni taruba adok nung…)

You must be logged in to post a comment Login