New Delhi, June 19 (Agencies): Rajasthan nungi Bharatiya Janata Party (BJP) MP Om Birla-i 17 buba Lok Sabha nung Speaker inyaktsü shimogo.
Prime Minister aser Leader of the House Narendra Modi-i Birla tenüng benokba sülen voice vote agi pa shim.
Birla-i Speaker inyaktsübaji Congress, DMK, Biju Janata Dal, AIADMK, YSR Congress teloktemi posema nungit.
Arishi küm 56 tain Birla-i kümsük tiben MP inyaker Sumitra Mahajan ket nungi Speaker mapa agizük.
Lok Sabha nung NDA nübo peria aliba agi aser ano pa den tokteptsü candidate shinga melii Birla-i takok angu.
Modi-i Om Birla nem tenüngsang agüja jembidang “ni sorkar aser treasury bench tem tenüng nung nü lenisüba kübok tashi angaa anidaktsü nangzüker. Tiptema dang inyaksangshia aotsü ta ni nangzüker aser ozü (treasury benches) züngsem kari dang telatetba alema inyakra, nai merenshiang” ta ashi.
Congress lennir Adhir Ranjan Chaudhary-ia Birla posema nungittsü aser yariteptsü ta ashi.
“Opposition-i public dak sendakba onüktem benokdang mapang peria agütsütsü aser shinga tsütsü tejak meshii inyaktsü ayongzüker” ta Chaudhary-isa ashi.
Birla ya tanur asüdang nungi student politics nung shilem agia aruba nisung ka lir. Pai Lok Sabha nung Kota-Bundi constituency atema noktaker aser taoba mapanga Rajasthan Assembly nung kümsük asemben tashi MLA inyakogo.
Pa arishi küm 17 asüdang politics nung ajemok aser küm pezü tashi Bharatiya Janata Yuva Morcha indang district president inyak. Iba sülen pa 1991-97 tashi state president inyak aser küm 6 tashi youth wing indang National vice president inyak.
Lok Sabha website nung ashiba agi, Birla ya RSS züngsem ka lir aser Ram Temple movement mapang tepuokdak ayu.
2001 küm pai temolunger 100 anir Gujarat nung menoknok lendong atalokba sülen semdang.
Ram Mandir construction movement nung pai tongti shilem agiba atema Uttar Pradesh nung pa apu.
Birla ya Standing Committee on Energy in Parliament aser Committee on Petitions and Consultative Committee nunga züngsema lir.
Lok Sabha Speaker atema Birla tenüng benokdang nisung aika aoksa. Ajisüaka, nübo tasen kati iba mapa inyakba ya tang tasen masü.
1996 küm kümsük ana tashi MP inyaker TDP lennir CM Balayogi LS Speaker inyaktsü shim aser 2002 nung pa helicopter lendong nung asüba sülen Shiv Sena lennir aser mezüng atema MP inyaker Manohar Joshi shima liasü.
You must be logged in to post a comment Login