Imphal nung lanurtemi election atema tasa tasen purapiteta inyak

Imphal, February 17 (Agencies): Manipur nung assembly election timi ochishia agitettsü atema lanurtemi sentong tasen aika purapiteta inyakdar, ta osang ka ajanga metetdaktsü.
Mongolbarnü ‘Ballot jam” sentong nung nüngtugu rock kentener telok aikati ken balala ajanga lanurtem dang vote agütsütsü temeten amshitsü atema ayongzüka liasü aser Bodhbarnüa Imphal lenden nung lanur model 20-i road show nung shilem agia state nung election merüka agitsü atema ayongzük.
State tesem balala nungi model 20 (tetsür 16 aser tebur 4)-i election timi merükmerüka agitsü atema pamphlets aser kaket tila lemja liasü, iba den külemi nüburtem dena shisa lemsatepa liasü.
State nung nüngtugu fashion events management group, Blue Wings-i ayongzükba palace compound, Singjamei, Kwakeithel, Khwairamband market, Bishnupur aser Ningthoukong market tem nung ayongzükba road show nungji model temi sentong ka nungi ka ta agi.
Parnokisa state nung arem shirurutem wazüka ayutsü atema ayongzük.
Item sentong tembangba sülen osangbener dang Blue Wings manager, Khoisnam Nishikanta-i, “Tanü sentong takok ngua agiogo. Onoki tesem balala nung lanu-tain jenti ajurua jembiogo. Ibaji ajanga nüburtem nem democratic rights temeten angatetdaktsü aser tetezü keta vote agütsütsü asoshi parnok ayongzük,” ta ashi.
“Onoki item sentongtemji Imphal East aser Imphal West district election officer lenisüba nung agi. Onoki sepaitem, shishilembar tetsürtem, traffic control police tem, autorickshaw anirtem aser lenmang nung senzürtem den jembiogo. Parnoki onok dang kanga pelaa liasü,” ta Nishikanta-isa metetdaktsü.
Mongolbarnü ‘ballot jam’ sentongji Youth Street News-i ayongzüka liasü aser iba sentong nung kaketshirtem aser lanurtem jenti denogo.
Iba kenten sentong tom-tom shia nung lanur lenirtemi vote agütsüba temeten indang aser tetezü keta pei vote agutsütsü ajungshia liasü.
Election Commission, Systematic Voters Education & Electoral Participation campaign küboka tentet balalai election dak sentakba painting aser essay tetoktepba ayongzüka kaogo.

You must be logged in to post a comment Login