Candidate-temi Azüngashir

Assembly election nung tokteptsü asoshi candidate shiai affidavit nung pa/la aliba tesem, tazüngba kuli, senotsü aser kiojen osangtem agütsür, iba den külemi parnok anema ken o tamajung benoka lira item osangjia dena agütsür. Tang mezüng Manipur nung PRJA candidate tem- Irom Sharmila Chanu, Erendro Leichombam aser Najma Bibi nungeri parnoki election nung takok angu nungbo, senotsü lemzüktsüba ochishia shitak amshitsü tenangzükba agia affidavit nung sign ser agütsüogo, aser iba ya Manipur assembly election nung otsü tasen ka asütsü. Tan hopta Imphal, Manipur Press Club nung parnoki party manifesto sangdongba sülen Cheirap court-i oa Oath Commissioner tsüngdang affidavit nungji sign ser agütsü. Affidavit nungji parnoki, “Ni legislative assembly nung züngsem ka shimra, ni teshimtet züngsem ka ama kü mapa ochishia aser temolung agüja inyaktsü. MLA Local Area Development Fund aser tanga fund ochishia amshitsü aser senotsü indokba nübur tsüngdang melangzütetra, ni züngsem nungi anentsü, aser ozüng nung aliba ama merenshiang,” ta azüngashia lir. Yimtenren asadangertemia PRJA candidate temi jenjang temerük agiba asoshi tenüngsang agütsüba den külemi tanga party tem danga iba tatishitsü agia inyaktsü ayongzükogo. Taruba küm Nagaland nunga assembly election agitsü sentong lir, aser asen lima nunga candidate temi Sharmila nunger amaji affidavit nung azüngashitetra ajungtsü südi ta bilemer. Candidate temi election mapang nungbo parnoki takok ngura pei constituency nung nüburtem timtem aser nüngdak balala reprangteta inyaktsü atema nüburtem den mapangshia semdangtepa alitsü nangzüker, ajisüaka takok ngur sülenbo aikati amadoker aser küm pongu sülen ang vote lu ayimtsü atema pei constituency semdanger. Ibaji koda ayatai! Tanga state tem nungbo Chief Minister tem, Minister tem aser MLA tema ochimashi mapa inyakra jail-i yokteter, ajisüaka asen state nungbo ozüng nung tepoh maketba yong parnok jail-i atutsüji pongmang nunga mepongmanger. Nagaland nung ‘Election merüka agitsü’ atema nüburtem ajak ayimjemtsü asoshi nübo, rongsen indok mesasai inyakdar iba den külemi lanurtema aika tangatetba tajung kati arur, anungji 2018 küm Nagaland assembly election nungbo temelenshi alitsü südi ta amanger. India nung nütsüng timtiba aliba state, Uttar Pradesh nung tang election tagidak lir, aser iba state nung Dalits aser OBC nüburtemibo yimtenren party masü saka candidate ji shiba? ibaji ang tongtibangba ser vote agütsür. Ajioda khenkhenbo asen state nunga nüburtemi party sasep nung masü saka pei constituency junga tenzüktettsüpur tetemsü nübo apir vote agütsü nung ajungtsü südi ta bilemer. 2012 küm molungtet telok, Praja-i Maharashtra Legislative Assembly nung MLA tajungtibaji Charkop constituency nungi BJP MLA, Yogesh Sagar shimteta liasü. Ibaji Assembly nung adenba, assembly nung jembiba, local area development funds shitak amshiba, nübur junga tenzükba, ozüng alema inyakba ken o maliba aser pei constituency nung nüburtemi temolung asüba nung ajemdaker shima liasü. Pa party melenyonga constituency nüburtemi pa dak tajung chiteteter asünungji paisa takok angutsü ta aikati bilemer. Ano külen Northeast state, Tripura nung pezüben tashi atonga Chief Minister teinyakdak, Manik Sarkar ya pei asoshi mebilemi nübur tenzükba lenir tajung ka lir. India nung sensaktiba Chief Minister ji pa lir. Pai pa itasen aser allowance ajak par party, CPI-M nem agütsür, aser party-i pa nem par kibong atema allowance sen 5,000 meyipa agütsür. 2008 küm election mapang Sarkar ket nung aser bank deposit nung aliba senteper sen 16,120 dang liasü. Pa kinungtsü tenati kanga tongmelang taküm lia nübur tenzüker. Asen state nunga ochimashi maliba sorkar aser nübur meimba sorkar ka tenteta state yangertsü atema Sagar (MLA) aser Sarkar (CM) nunger ama lenirtem nüngdaker.

You must be logged in to post a comment Login