
Kohima, March 1 (TYO) : Bodbarnü Rural Development & REPA Minister, C.L. John-i Nagaland nung Pradhan Matri Awaas Yojana- Gramin (PMAY-G) tenzüktsüogo.
PMAY-G scheme tenzüktsüdang Minister, C.L. John-i iba mapa takok ngua inyaktsü aser yimtsüng tia nung alirtem ajangzüktsü atema inyakang ta ayongzük.
2020 tashi nung yimtsüng tia nung alirtem nem talidak ki agütsütsü atema Centre-i April 1, 2016 nü linük ajunga nung PMAY-G scheme tenzüktsü, ta paisa ashi.
Iba scheme ya tasen masü saka IAY hosing scheme tajungba melenshiba ka dang lir aser Nagaland nung PMAY-G takok ngua inyaktettsü atema ketdangsertemi VDB tem dang jungjunga angatetdaktsütsüla, ta CL John-isa shisem.
PMAY-G scheme kübok tenemlen alirtem nem sen 1,30,000 den Swachh Bharat Mission kübok metsümeshidak yanglutsü atema sen 13,000 lemzüktsür. Nagaland ama state nung iba teyari angur nem MGNREGA ajanga anogo 90 nungi 95 days (Rs. 18,000) atema sen agütsütsü aser item ajakji senteper sen 1, 60,000 shi ka angutsü, ta paisa metetdaktsü.
Taoba IAY aser tang teinyakdak PMAY-G scheme kübok ki yangluba indang noksatem upload asütsütsüla, ta tanü Nagaland nung Rural Development secretary, Kelei Zeliang-ia okila jembidang ashi.
Ministry of Rural Development-i NIC teyari ajanga AwaasApp ta ser android indang application ka yanglua lir aser ibaji ajanga AwaasSoft nung ki yangluba noksatem upload asütsü akok. AwaasApp ajanga tangokba noksatemji geo tagged asütsü, ta Kelei-i metetdaktsü.
RD department conference hall, Kohima nung Pradhan Mantri Awaas Yojana (PMAY-G) indang sentog tenzüktsüdang, paisa BDO tem dang pei block nung ki yangluba indang noksatem tangoktsü tetuyuba agütsü.
Yimtsüng tia nung aliba tesemtem nung sorkari 2020 tashi nung “Housing for All” mapatong tembanga inyaktsü alizüng lir. April 1, 2016 nungi Indira Awaas Yojana (IAY) ta aliba nungi Pradhan Matri Awaas Yojana- Gramin (PMAY-G) ta nüngja melenogo, ta paisa shisem.
Iba mapa nung ashishitep melii inyaktsü atema MoRD-i digital platform (AwaasSoft, AwaasApp aser FTO) nung maparen inyakba yim, osang agütsüba aser mita reprangtsü tenzükogo, ta Rural Development secretary-isa ashi.
Iba scheme atema electronic fund transfer system ajanga dang senotsü agütsütsü aser senotsü ajakji AwaasSoft ajanga Fund Transfer Order (FTO) inyakyim nung amshitsü. DRDA nem admin cost atema aser suppliers nem online ajanga dang senotsü agütsütsü, ta paisa metetdaktsü.
Nagaland nung SECC- 2011 data base nung metokmeperi kar lir (8160 beneficiary tenüng mali) aser aser itemji MoRD-i metongshia repranger aser joko tatemer, ta Kelei Zeliang-isa ashi.
Iba sentong nung mendenji Rural Development Director, Metsubo Jamir liasü aser Rural Development Joint Director, Imnukshila Jamir-i anküp tepela o jembi.
You must be logged in to post a comment Login