Kohima, March 28 (TYO) : Nagaland Chief Minister, Dr. Shurhozelie Liezietsu-i Mongulbarnü assembly nung 2017-2018 atema deficit budget sen crore 1437.84 benok.
Dr. Shurhozelie-i Finance portfolio bena lir aser pai benokba budget nung, sen crore 16,657.26 arutsü aser sen crore 16,365.17 endoktsü indang sayua lir.
Küm ka tsüngda sen crore 72.05 public account agizükba sülen sen crore 220.04 anüngtsü, ta Chief Minister-i budget sayadang ashi.
Taoba State Budget nung sen crore 1657.87 negative opening balance agi tenzükba ajanga sen crore 1437.84 negative balance nung tembangtsü, ta paisa ashi.
State Services Associations-i 7th ROP mapa tenzüktsü atema takhangba agüja lungkak aitba atema Dr. Shurhozelie-i, “Cabinet Sub-Committee aser CANSSEA tsüngda angatettepa, telemtetba ka agitsü amanger” ta metetdaktsü.
Tanü assembly nung Budget sayaba sülen, Dr. Shurhozelie-i osangbener den jembidang, “taruba budget nung sorkari tongti süa temulung agütsütsübaji social sector asütsü. Iba nung Education, Health aser Water dena lir. Iba sector nem 39% lemzüktsüogo, Rural Development nem 19% aser Agriculture & allied sectors nem 13% lemzükja lir” ta metetdaktsü.
Budget nung sensaker aser yimtsüng tia nung alirtem ajungkettsü aser education o health atema tongti süa enoka lir. Nagaland nung senotsü tarulen mali anungji sorkari taruba budget nung sen talila endokba ajemtsü, ta paisa shisem.
DAN sorkar atema iba budget ya 15 ben tashi atongtepa benokba lir aser DAN-III sorkar atema iba budget ya tatembangba lir. Ajisüaka, DAN sorkar atemabo iba ya tatembang masü saka tarutsü nunga DAN sorkartemi budget tem maneni benoktsü, ta Dr. Shurhozelie-i tanü budget benoka o jembidang ashi.
“Nagaland nung DAN sorkar marudang, senotsü dak sendakba tia kanga mejungi liasü saka tesüiba küm 15 tsüngda DAN sorkari senotsü jenjang tajungba kümdaktsüogo” ta paisa ashi.
Naga Yimten Tebilemtsü atema telemtetba tajung ka agitsü atema pai Chief Minister inyaktsü tenzükba sülen, sorkari “Political Affairs Mission” ka tentet, ta Dr. Shurhozelie-isa ashi.
August 2015 nung India sorkar aser NSCN(IM) tsüngda Framework Agreement agiba aser Centre-i Naga Yimten Tebilemtsü tejakleni bener aotsü atema temulung agütsüba ngua, iba onük tiptema angatetteptsü imlar, ta paisa ashi.
Urban Local Bodies indang elections ajanga tensa mejungi akümba atema Chief Minister-i, “State sorkari Nagaland Municipal Act jungjunga shisadanga metokmeperitem lira metongshitsü aser civil society, kin teloktem aser sendaktepa alir ajak den asüngdangtepa nüngdakbatem melenshitsü” ta ashi.
Nagaland nung tang CSS aser tanga Central Flagship scheme aika tenzüka lir aser item asoshi Centre sorkari senotsü teyari agütsür. Anungji, iba ajanga state nung terenlok mapa jenti inyaktettsü, ta paisa metetdaktsü.
Tanü Chief Minister-isa, tangalen nungi teyari agütsüba scheme ana indang osang metetdaktsü aser scheme anaji- Nagaland nung yimtsüng tia nung aliba tesemtem nung Fostering Climate Smart Highland Agriculture aser Forestry sector atema Japan International Cooperation Agency (533 crore rupees) lir.
Kobi melii Goods and Services Tax ya July 1, 2017 anogo nung tenzüktsü, ta Dr. Shurhozelie-isa ashi.
March 30, 2017 nü assembly nung Budget 2017-18 benoka olemteptsü aser iba sülen agizüka ayutsü.
2017-2018 Budget nung gross receipts & gross expenditure
RECEIPTS:
State’s Own Tax and Non-Tax Revenue – Rs 795.96 crores
State’s Share in Central Taxes Central – Rs 3200 crores
Assistance (Grants & Loans) – Rs 6860.94 crores
Internal Debt (including WMA from RBI) – Rs 5798.45 crores
Recovery of Loans and Advances by State government – Rs 1.91 crores.
EXPENDITURES:
Non-Plan Expenditure (excluding Servicing of Debt) – Rs 6526.84 crores
Servicing of Debt (including repayment of WMA) – Rs 6117.82 crores
Plan Expenditure (including CSS) – Rs 3720.51 crores.
You must be logged in to post a comment Login