Nagaland nung 2015-16 küm Pre matric scholarship sen crore 7 dak tali agütsü

Kohima, Apr 11 (TYO) : Nagaland nung class ter teküpbok azüngertem nem center aser state government-i teyari agütsüba “centrally aser state sponsored scholarship schemes” aika lir.
Telok tilaba pur (minority) kaketshirtem nem Pre-Matric Scholarship ya state nung 2010-11 nungi inyak tenzük saka pei account nung dang senji enoktsütsü ‘Direct Benefits Transfer’ asoshi tenzükba sentongbo India government-i 2015-16 küm nungi dang tenzük.
Iba scholarship agütsüba sentong nung 2015-16 küm sen Rs. 7, 67, 10, 918 (Rs. seven crore sixty seven lacs ten thousand and nine hundred and eighteen) endok. Iba sen yabo 100% centre nungi liasü aser kaketshir ajak agi 34507 tajangzük angu. Iba osang ya tawa amenba tatar senden nung school education & SCERT minister Yitachu-i metetdaktsü.
2016-17 küm asoshi kaketshir ajak agi 26, 890 tenüng agüja lir aser parnok application-ji online nung tang reprangdagi.
Ano, “National scheme for incentive for girls secondary education” tenüng nung scholarship agütsüba tetsürtem asoshi litr. Iba ya secondary kaketshirtem asoshi agütsür aser iba sen agütsüba inyakyimji Direct Benefit Transfer scheme asütsü.
Iba sentong nung 2015-16 küm India sorkari tetsür kaketshir 411 shimtet aser item kaketshirtem tenüng nung sen Rs. 3000/- Canara bank nung account lapoka alirtem nem enoktsütsü aser küm asem sülen iba senji agizüka amshitsü .
Ano, Schedule Tribe kaketshir Class IX & X nung azüngertem asoshi Ministry of Tribal Affairs kübok 2015-16 küm nungi scholarship agütsür. Iba sentong kübok School Education department-i 2016-17 küm Axis bank , Kohima ajanga Direct Benefit Transfer ajanga kaketshir 42,048 nem India sorkari scholarship agütsüogo.
Ano, “Children Education Assistance Fund” yabo state-i dang 1992 küm nungi agütsür. 2015-16 küm kaketshir tajungertem shimteta parnok kaketshir 1119 nem sen Rs.10,14,000/- agütsü. Taküm küm atemabo kaketshir 1352 nem Direct Benefit Transfer ajanga agütsütsü.
Ano, “Stipend for girl students at secondary stage” ta ser GHS aser GHSS nung class 1X aser X nung azünger makamaiter tetsürtem nem state government-i agütsür.
Department-i 2015-16 küm department-i tetsür 1172 nem sen Rs. 11, 72,000 agütsüogo.

You must be logged in to post a comment Login