Meimchir shia tasodang nungi temeten lir: NHRC

Dimapur, April 24 (TYO): April 24, 2017 nü ATI, Kohima nung National Human Rights Commission (NHRC)-i Schedule Tribe aser Schedule Caste tem timtemba aser khurettem ajangshiba indang onüktem atema sentong ka ayongzüka agi.
Meimchir temetentemji meimchir shia tasodang nung anguba temetentem lir, ta tanü Justice D. Murugesan-i o jembidang ashi.
Linük nung sensotem temeten kümzüka ayutsü atema National Human Rights Commission (NHRC) tentet aser meimchir temeten atema dang masü saka tanur nem mapa inyakdaktsüba, state ka nungi kati belenba, nisung shibelenba aser tetsür dak sendakba onüktem atema inyaker, ta paisa metetdaktsü.
1993 küm NHRC tentetba sülen northeast nung state asem Manipur, Meghalaya o Assam semdangogo saka NHRC-i Nagaland semdangbaji tang mezüngbuba lir, ta Justice Murugesan-isa shisem.
Nagaland indang khuret ka khenyongi balaka, anungji state nung State Human Rights Commission (SHRC) ka tentettsübaji kanga tongtipang. Iba ya ajanga dang meimchirtem temeten kümzüka yutettsü, ta paisa ayongzük.
Sentong nung Joint Secretary, Jaideep Singh Kochher-ia o jembidang, “iba sentong ya Human Rights onük benoka lemsateptsü atema maongka ka lir. NHRC-i state aika sema senzüogo aser iba mapang Human Rights Act 1993 kübok linük nung sensotem kümzüka ayutsü atema maparen inyaker” ta ashi.
Human Rights ya loktiliba nung talenba atema dang mesüra police-i reshikangshiba mesüra sorkari ozüng alema nisung tepsetba atema dang masü, saka Human Rights ya shisaliok, temang anema alibaren, chiyungtsü, mapa anguba amala sensotemi anogoshia nüngdakba onüktem dena lir, ta Jaideep Singh-isa metetdaktsü.
Nagaland nung State Human Rights Commission ka tentettsü ta imlar. Iba ‘open hearing’ aser ‘camp sitting’ sentong ya HRC tsüngdang benoka ken o tem angadangtsü atema dang masü saka nübortem dang meimchir temeten indang osang tali tejangjaba nung prokshitsü atema lir, ta paisa ashi.
Sentong nung Chief Secretary, Pankaj Kumar, IAS-i o jembidang, National Human Rights Commission-i Nagaland semdangbaji nübortem asoshi kanga dang tongtipang anogo ka lir, ta ashi.
August 3, 2015 nü NSCN (IM) den ‘framework agreement’ sign asübaji Naga Yimten Tebilemtsü atema inyakba mapa nung telemtetba ka agitsü atema tongtipang mapa ka lir. Küm 20 tashi ceasefire ajanga yimjung tensa nung liyonga arur aser ibaji ajanga olemteptsü aser terenlok atema mapa inyakteter, ta Pankaj Kumar-isa ashi.
Tuensang aser Kiphire ama kin aika aliba district tem nung khuret aika adoker. Ano, kanga dang tongtipang onük kaji Assam-Nagaland arrtsü indang lir, iba dak sendakba ken o aika NHRC tsüngdang benoka lir aser state sorkar nem ken o tem agütsüogo, ta paisa shisem.
Nagaland nung State Human Rights Commission tentettsübaji 2006 küm NHRC nem osang sangoktsü aser state sorkari chair person o züngsemtem shimtsü asoshi mapa teinyakdak lir. National Human Rights Commission-i semdangba ajanga civil society temi asenok nem khuret agütsüba onüktem asoshi asenok tangazükbatem angur, kechiyong civil society temjia telatetba kar kübok anidaktsüla, ta Nagaland Chief Secretary-isa metetdaktsü.
Tanü agiba sentong nung mendenji Home Commissioner, Nagaland, Abhijit Sinha liasü aser DGP Nagaland, L.L. Doungal IPS-i anküp tepela o jembi.
P.B Acharya-i pela agizüker
Nagaland aser Arunachal Pradesh Angh, PB Acharya-i Justice D Murugesan lenisüba nung NHRC teloki Nagaland semdangba pela agizüker ta sangdong ka nung metetdaktsü.
Maneni paisa, state sorkar dang Nagaland State Human Rights Commission tentettsü atema temepishiba agütsü.

You must be logged in to post a comment Login