Gogamukh, May 26 (Agencies): Chiyongtsü yangluba ajungkettsü aser lanurtem nem mapa agütsütsü nükjitong nung India Ato Kelonser, Narendra Modi-i agro-marine processing scheme, SAMPADA, Hokulbarnü sayatsüogo.
“Aluyimba nungi adokdaktsüba chiyongtsütem ajanga teyari agütsütsü lenmang aika lir aser sen crore 6,000 jenjang SAMPADA (Scheme for Agro- Marine Processing & Development of Agro-Processing) ajanga chiyongtsü yangluba industry nung teyari tulu agütsütsü aser lanurtem nem mapa agütsütsü,” ta Modi-i Dhemaji district nung Indian Agricultural Research Institute yanglutsü atema long azünga yutsüba sülen ashi.
“Tetenzükdang sen crore 6,000 indokotsü aser tatsüka lir sorkar aser nija tesendaktep nung inyaktsü aser iba nung foreign direct investment (FDI) adentsü,” ta Modi-i pai aniba sorkar tenzüker küm asem ajungba benjungmong tenzükba mapang ashi.
“NDA sorkar küm asem ajungba mapang aluyimba sector nung talisa linük nung aliba lanurtem asoshi takoktsü aika lir ta osang agütsütsü ni lemtetogo,” ta pai ashi.
Juice aser pickle ama terenem chiyongtsütem ajanga aluyimertemi adokdaktsüba chiyongtsütem nung jenjang tajungba kümdaktsür aser kasa mapang nung employment aser bendangleni bener oa ayoktsü maongka agütsür, ta pai maneni ashi.
“North-East ya India tasenba nung engine tasen asütsü aser NE tetezü ya ‘new economy’, new energy’ aser ‘new empowerment’ akumtsü,” ta iba scheme nungi North-East nung aliba lanurtem dang tajangzük bushitsü ajungshiba mapang Modi-i ashi.
North-East ya linük den tesendaktep tajung yangluba kisüng masü saka rongsenketsüng tsütsü tiyongtsü ka akümtsü asoshi takoktsü lir, ta pai shisem.
Aser iba nükla koktettsü asoshi highways, railways, waterways, airways, aser I(information)-ways indang ki-o-jen terenlok nung temolung agütsür item lenmang pongu nung jajatsü asoshia Ato Kelonser-i ajungshia liasü.
You must be logged in to post a comment Login