SC nung ken o benoktsü, Assam sorkar dang temenok meshitsü: UNTABA

Dimapur, August 28 (TYO) : August 28, 2015 nü Book Marc conference Hall, Dimapur nung Advisory Board züngsem ajak den UNTABA Executive Committee senden agi.
Tanü senden nung, Assam aser Nagaland tsüngda arrtsü mangatettep aliba onük nung India sorkari nüngdakba melenshiang ta tetuyuba agütsütsü atema taküm September ita tetenzüklen Supreme Court nung writ petition benoktsü bangjemtep.
India sorkar dang 13th Amendment 1962 nung nüngdakba temelenshi asütsü aser 9th Point Agreement 1947 nung aliba ama Assam aser Nagaland tsüngda inter state arrtsü latettsü atema tetuyuba agütsütsü, ta UNTABA chairman, Hukavi T Yepthomi-i ashi.
Ozüng alema Nagaland lushi nungi ali rongsen agitetba atema UNTABA-isa Assam sorkar dang nungi temenok meshitsü senden nung bangjemtep.
Tesüiba küm ana tashi UNTABA-i iba onük atema mapa inyaka arur aser NSCN-IM sorkar den iba onük lemsatepogo. Ano parnoki Naga interlocutor R N Ravi den ajurutepa osang lemsateptsü asoshi sentong lir, ta UNTABA chairman-isa ashi.
UNTABA-i Prime Minister indang office nem onük 9 adenba takhangba agüja aliba nung masetshiii noktaker ta tanü senden nung adenertemi bangjemtep.
Iba dak sendakba nung senden nung luden ka shim aser züngsemtemji, K. Tiameren Aier, LK Achumi, WY Kithan, Nillo Rengma, TL Angami, Chingjei Konyak, aser Raitu Elu nungertem lir. Parnoki Nagaland sorkar, Naga Yimten teloktem aser tangartem den ajuruteptsü.
Senden nungsa Reserve Forests densema Assam den arrtsüa aliba Naga nunger lushi nung Assam sorkari teyari agüja bendangertemi ali atsünga agiba indang onük benoka olemtep.
Rilan yimtsüng telongtet nung Disapur ta ser yim ka kümteta alibaji magizüker. Item mesükba ozüng alema kümtetba tesemtem magienra, arrtsülen tensa mejungi akümtsü ana nung lir aser iba tebilemtsü khuretji Assam sorkari abentsü, ta UNTABA-isa metetdaktsü.
Border Peace Committee-i arrtsülen ozüng alema inyakba maparen mita reprangtsü aser UNTABA-i arrtsülen aliba nübortem den ajurutepa sendentem alitsü ta tanü senden nungsa bangjemtep.

You must be logged in to post a comment Login