Lokti terenlok atema shisatsü lemsateptsüla: PB Acharya

Lokti terenlok atema shisatsü lemsateptsüla: PB Acharya

Tsüklai 16, 2018 nü Raj Bhavan, Kohima nung Kohima district nung aliba college tem telongjem sentong ka agiba sülen Nagaland Angh, PB Acharya densema lokti noksa tangokba angur.

Kohima, Tsüklai 16 (TYO): Nagaland Angh, PB Acharya-i Kohima nung college balala nungi kaketshirtem dang pei shisatsü lemsatepang, aser lokti nung terenlok lidakjang, ta ayongzük, ta tanü PRO to Governor sangdong ka nung metetdaktsü.
Tsüklai 16, 2018 nü Durbar Hall, Raj Bhavan Kohima nung college kaketshirtem den senden den telongjem sentong ka repsema agiba mapang nung Angh-i iba o ya jembia liasü.
Peii jangraba inyaktsü aser tarutsü nung parnok tia koma latetner ibaji lanurtem dak keta lir, ta shia Angh, Acharya-i, kaketshirtem dang pei atema dang bilema meinyaktsüla saka lokti tenrenlok atema bilema inyaktsüla, ta ayongzük.
Sorkar mapang nung joko mapa tazüng kangabo mali, anungji state nung tazünger ajak nem sorkari mapa magutsütettsü, anungji kaketshirtemi shishilembabaren mapa inyaktsüla, ta paisa metetdaktsü.
Entrepreneur tem junga amenoktsü atema Centre sorkari welfare schemes aika tenzüka inyaker, ta pai metetdaktsü.
Acharya-isa, shisaliok rejutemi kaketshirtem atema skill development programmes katsütsüla, ta ashi.
Pai ashiba agi, Nagaland University (NU) aser iba University den affiliate süa aliba college 66-i state nung nüngdakba skills jangjatsüla aser item sentongtem benoka inyaktsüla.
Iba dak sendakba nung Angh-isa NU dang tekaratiba nung state nung aliba college ajak nung skill development programmes benoka inyaktsü metetdaktsü.
Kasa sentong nung Principal Secretary to Governor, Piyush Goyal-i, Angh, Acharya ya shisashir ka lir, ibayongji pai Nagaland nung shisaliok mapatong tashi itdaktsüner, kechiyong ibaji ajanga nija aser lokti nem tashi agutsür, ta ashi.
Goyal-isa, Angh-i, nija kaji mapa bushir ka masü saka mapa agutsür ka südaktsüner ta bilemer, ta metetdaktsü.
Nagaland University nung Vice Chancellor, Prof. Pardeshi Lal-i, NU-i University aser college levels nung lenla balala nung course balala agutsüdar aser college ajak nung skill development programmes benoktsü atema bilemdar, ta metedaktsü.
VC-isa, ajisüaka skill development programmes dak sendakba nung college tem nung theory dang masü saka practical class-a alitsüla, ta ashiu.
Prof. Pardeshi Lal-ia, SWAYAM aser SWAYAMPRABHA programmes benokba ajanga kaketshirtemi skills nung amenoka aliba course tem agitettsü, ta metetdaktsü.
Kasa sentong nung Kohima Science College ketdangsertemi, SWAYAM kübok college course 30 reprangtetogo aser taruba küm nungi ibaji tenzüktsü, ta metetdaktsü.
Japfu Christian College-i, college-i ak metsühba aser ninang metsühba densema tanga mapatong aika benoka inyakdar, koba ajanga kaketshirtem ajangzüker, ta metetdaktsü.
Oriental College-i, parnoki kaketshirtem nem skill development training agutsür aser taruba küm nungi skill development programmes benoka inyaktsü, ta metetdaktsü.
Iba senden nung Kohima district nung aliba college 17 nungi ketdangserem aser kaketshirtemi shilem agia aden.

You must be logged in to post a comment Login