Guwahati/Aizawl/Imphal/ Shillong, Monupii (May) 21 (Agencies): Bengaluru nung BS Yeddyurappa-i Karnataka chief minister menden nungi anenba sülen northeast state tem nung aliba Congress headquarters ajak nung nisungtem pelatep.
Northeast nung Congress lennir tejentemi iba ya democracy ajanga takok tulu anguba lir ta metetdakja liasü.
Mizoram nung taküm küm tatemlen assembly election agitsü aser Finance minister & Congress züngsem Lalsawta-i ashiba agi, “BJP-i mesüzüktsü merangaka Congress aser JD (S) züngsemtemi masetshii noktakba ajanga Karnataka nung democracy ajanga takok angu.”
BJP-i democracy menentsür aser Karnataka governor amshia ozüng alema Yeddyurappa nem sorkar akümtsü maongka agütsü, ta Chief minister aser state Congress tir Lal Thanhawla-ia ashi.
Manipur, Goa aser Meghalaya nung menden teimba anguba teloktem sorkar akümtsü mejaok saka Karnataka governor-i menden teimba anguba BJP jaok. BJP-i tasa atonga inyakba ajanga tanga party tem lemsatsü melena longjemdaktsü, ta Lal Thanhawla-isa metetdaktsü.
Khristantem teimba sür aliba Mizoram state nung parnoki takok ngua mapa meinyaktettsü anungji parnoki (BJP) assembly election thinentsü akok. BJP-i votes alizüktsü atema mapang nüngdaker, anungji arogotemi BJP indang tasa kanga junga meteta alitsü tim. Taküm Luchii (Dec) tetenzüklen Mizoram election agitsü, ta paisa ashi.
Guwahati nung aliba Rajiv Bhawan nunga Assam Congress lennirtemi Karnataka nung parnok metenba atema benjungtep. Parnoki crackers apok aser nanglong alem.
“Asen linük nung democracy kümzüktsü atema Congress tir Rahul Gandhi aser JD(S) tanishirtemi telemtetba tajung agiba atema parnok nem tenüngsang agütsü. Karnataka nung atalokbaji democracy atema takok lir” ta Assam Congress tir Ripun Bora-i ashi.
Trust vote nung BJP-i tamakok anguba atema tepela nung Manipur nung aliba Congress lennirtemi BJP aitsü.
BJP-i tim masüba lenmang ajanga sorkar akümtsü tashi angu saka Karnataka nungbo parnoki tamakok tulu nguogo. Congress-JD(S) teloktepi sorkar akümtsü menden peria ngutetaka menden 104 anguba BJP-i tashiyim agia sorkar akümtsü merang. Iba ya democracy aser linük temzüng alema inyakba lir, ta Congress otongdar aser MLA Kh Joykishan-i ashi.
“Karnataka nung BJP-i tamakok angubaji linük atema aser ozüng akhümtsübuba senso ajak atema takok lir” ta taoba deputy Chief minister M Gaikhangam-ia ashi.
Meghalaya Congress-isa Karnataka nung democracy aser ochi agi takok nguogo ta metetdaktsü.
“Ochi agi akoker” ta Meghalaya Pradesh Congress Committee (MPCC) tir Celestine Lyngdoh-i ashi.
Karnataka aser Meghalaya nung atalokbaji balala kechiyong Meghalaya nung onoki National People Party (NPP) den kasa menden 20 nung takok nguteta lir, ta paisa ashi.
Taoba assembly election nung Congress-i menden teimba nung takok angu saka sorkar akümtsü nüngdakba mendenbo mongutet.
NPP-i aniba Meghalaya Democratic Alliance-i sorkar aküm aser iba nung Meghalaya nung regional teloktem den BJP, NCP aser Independent tem dena lir.
You must be logged in to post a comment Login