Phek district kübok Tizu Valey Hydro Project tesem nung Planning Minister Neiba Kronu, EE (C) N Neikha aser Lozhaphuhu, Tesatse o Kotisü yimtsüngtem nungi lennirtem külemi agiba noksa ka angur.
Kohima, Mongputeni (October) 7 (TYO): Linük nung electricity tajemtiba adokdaktsüba state ji Nagaland lir aser sorkari hydro project yanglutsü atema tesemtem reprangdar, ta tanü Planning & Coordination and Land Revenue Minister, Neiba Kronu-i sasaba olen ka ashi.
Nagaland nung hydro project lapoktettsüsa ayong aika lir saka asenok peritsüsa power madokdaktsüteter. Iba yongji asenoki kümshia sen crore 250 endoka tangar dang nungi power alia atsüker, ta pai ashi.
Nagaland nung power agiba atema consumers dang nungi sen crore 120 shi dang saruteter aser tangar dang alia atsükba sen crore 130 agi meperir, ta paisa shisem.
Iba khuret atema Neiba-i Phek district kübok Tizu nung Hydro Electric Power Project yanglutsü atema tesem reprangdang. Iba mapang Power Department nung Executive Engineer N Neikha-i pa meina ao.
Lozaphuhu, Tezatse aser Kotisü nungi Village Councils, GBs aser lennirtem den Tizu Bridge nung senden ka amen aser idangji ex-MLA Chekhwutso-i Minister aser Executive Engineer (Civil) den osang lemsatep.
1990s tatemlen ka Tizu Valley Hydro Project yanglutsü atema sentong atong aser Pre Feasibility Report ka renem saka mapa küma meinyak. Lozaphuhu, Tezatse aser Kotisü yimtsüngtemi project yanglutsü mulungalir anungji sorkari ali kibur indang khuret majurutsü, ta Chekhwutso-i ashi.
Minister Neiba-i ashiba agi, state adena orr aliba company tem den 25 MW Hydro Electric Project teküpok yanglutsü atema feasibility report ka renemtsü atema mapa tasen ka tenzüktsü.
India sorkari power policy nung lateta aliba ama 25 MW tema yangluba power project atema senotsü teyari magütsür, saka 25 MW teküpok power project atemabo yarir, ta paisa metetdaktsü.
Paisa yimdaklirtem dang Detailed Project Report mapa metenzükdang, ali kibur aser tanga onük kar angatetteptsü lira bentetang ta ashi.
Power Department-i 2017-18 küm atema annual administrative report metetdaktsüba nung Nagaland state-i peak power 165 MW aser off-peak 100MW nüngdaker ta shia lir.
State nung electricity peria mongutetba agi India sorkari power lemsatsüba nungi dang teyari agir. Iba nung CPSU generation utilities – NEEPCO, NTPC aser NHPC den long term power purchase agreement yanglutepa lir.
2016-17 tsüngda Nagaland-i 668 million units alizük aser state nungi ngutetba meyokteper 805 million units atsük. Kasa mapang power alitsü atema sen crore 281 budget nung enok, ta Power Department-isa metetdaktsü.
Report nungsa Nagaland nung hydro electric project yanglutsü tesem aika lir saka senotsü peria manguba ajanga meyangluteter. Iba atema department tenzüker küm 50 junga aruaka Power projects mapa meinyakteter ta shia lir.
Nagaland nung electricity consumers 279974 lir aser 2020 tashi nung 250 MW tashi nüngdaktsü. Nagaland nung power projects pezü – 24 MW Likimro HEP, 1 MW Lang HEP, 1 MW Tehok HEP aser 540 KW Duilumroi Mini HEP nungi 84.93 MU dang nguteter, ta administrative report nungsa metetdaktsü.
You must be logged in to post a comment Login