Kohima, Yimpoksüi/November 01 (Agencies): Naga tribal tentet balalai Naga Club küm 100 ajungba benjungmong longjemer amongtsü atema tangatetba balala liaka Mongputeni/October 31 nü Naga Students’ Federation (NSF)-i Naga Solidarity Park, Kohima nung ‘Celebrating the legacy’ omen nung ajemdaker ayongzüka Naga Club tenteter küm 100 ajungba mongogo; iba sentong nung tetushi tejaokerji United Nation’s Consultant for Peace Building & Dialogue, Philippus Petrus Visser liasü.
Iba sentong nung college aser school balala nungi kaketshirtem timba liasü, iba den külemi Naga Hoho nungi lenirtem, yimtenren lenirtem, Naga nunger lenirtem aser Assam, Manipur den Myanmar nungi Naga nunger social activists liasü.
Sentong nung Myanmar kübok Naga nungertemi sobaliba shilem agi, Northeren Naga nungeri ‘our side of story’ aser Southeren Naga nunger ‘epic tale of struggle and sufferings’ ajanga shilem agi.
Iba sentong nung jembidang Visser-i, “‘Celebrating the legacy’ – iba ya tesüngmangtsü tashi lir, kechiyong ibaji ajanga tashi sayur saka tasüngdangba ka agutsür küm 100 tejaklen tenzükba atema kechiba asenoki benjungteper,” ta ashi.
Tangar timtemba ka nung bendanger ka ama ni sayutsüngia tiyongtsüi aittsüji tim masütsü, ta shia Visser-i, “Kodang ni Naga nungeri Simon Commission matsüngdangi aoba indang züngshi, ibaji telongjem tamaitsü ka liasü,” ta ashi.
Paisa, “Sorkar ka atentettsü mesüra yimtenren kümtettsü atema longjemtsü asoshi timtembaji kanga tongtibang, ajiosüaka kanga tasak. 1929 declaration ajanga kin longjemer inyaktsü atema Naga nungeri lenmang ka bushitsüla ta tajungshiba ka shia lir, aser ibaji nükjidong yur longjemba asütsüla,” ta ashi.
Paisa, nükjidong ka ataloktsü atema yimtenren lenirtem aser nüburtem tesendaktep tajung alitsüla, ta ashi.
“Kin tsüngda raraepbaji anentsü tasak, kechiyong kodang tesempa aser melung melemtep tenzükdir kin tsüngda tai tokteptsü aser taneptsü angutsüji kanga tasak.” ta pai ashi.
“Nükjidong ka ataloktsü atema inyakdang kanga lendong aketba mapangji temelenshi mapang lir, koba ajanga nükmeremtep adoktsü, menden rakteptsü, sorkar tentettsü. Küm 100 ajungba atema benjungteptsüsa aika lir aser meyipa reprangshitsü mapang lir,” ta opaia ashi.
Naga nunger atema tayongzükbaji- tesüiba küm 100 meyipa reprangshitsüla aser taruba küm 100 nung benjungteptsü atema tejaklen rangloktsüla, ta Visser-isa shisem.
Kasa sentong nung North East Students’ Organisation Chairman, Samuel B Jyrwa-i, Naga Club tentetertemi aidianu temepimtep aser telongjem senmang yutsüogo, aser ibaji mapangji nükjidong ataloktsü temeden tenzükba mapang ka liasü, ta ashi.
Paisa Naga Club-i Naga lokti atema inyakba mapatem atema pelaba alemsatepa liasü.
NESO Chairman-isa tawa Assam nung National Registration of Citizens tenzükba metetdakja tanüngba North East state tem nunga ibaji nüngdak, ta ashi.
Nagaland, Mizoram aser Arunachal Pradesh nung ILP aliba ya kanga tia taka, ta paisa ashi.
Nagaland aser tanga states nung NRC update tenzükra ibaji ajanga item state nung lisopurtem kümzüktsü, ta shia NRC akhangtsü ajungshi.
Kasa sentong nung Organising Committee convenor, Neingulo Krome-i okila jembia liasü; NSF president, Kesosul Christopher Ltu-i lokti pelaa agizükba o jembi.
Sentong nung Naga Club nung densema alir asürtem nem inute ka akhüm agutsü aser Organising Committee secretary, Vipopal Kintso-i tepela anküp o jembia liasü.
You must be logged in to post a comment Login