Küm 10 sülen MNF-i Mizoram sorkar akümtsü

Küm 10 sülen MNF-i Mizoram sorkar akümtsü

December 11, 2018 nü Aizawl nung aliba Party head office nung Mizo National Front (MNF) züngsemtemi takok anguba sülen pelatepdang agiba noksa angur.

Aizawl, Luchii (December) 11 (Agencies): Züngsem 40 agi akümba Mizoram Assembly nung Mongulbarnü Mizo National Front (MNF)-i menden teimba nung takok anguba ajanga küm 10 sülen parnoki sorkar akümtsü.
Northeast nung Congress-i sorkar yimsü asüba state tatembangbaji Mizoram liasü saka taküm Assembly election nung MNF-i parnok atsüngdokogo.
2013 Assembly election nung MNF-i menden 5 nung dang takok angu saka taküm parnoki menden 26 ngutetogo.
Mongulbar nikongtsütsü Mizoram Chief Minister Lal Thanhawla-i Governor Kummanam Rajasekhar nem pa menden toktsüba shidi agütsü.
Thanhawla-i Governor nem mapa toktsüba shidi agütsü saka Governor-i tanga sorkar ka maküm tashi chief minister inyaka atatsü nungloktsü, ta Raj Bhavan ketdangser kati ashi.
Taoba Assembly election tem nung Thanhawla-i takok nguyonga aru saka takümbo pai Champai South aser Serchhip constituency anaprong nung tamakok angu.
Champai South nung MNF candidate T.J. Lalnuntluanga-i votes 1,049 agi Thanhawla madak takok angu aser Serchhip nung Independent (Zoram People’s Movement-ZPM) candidate Lalduhoma-i votes 410 agi takok angu.
Arishi küm 80 tain Thanhawla ya Mizoram nung küm 10 atongtepa Congress Chief Minister inyaka aru.
Tanü Mizo National Front (MNF) president Zoramthanga-i Mizoram Governor den ajurutep aser sorkar akümtsü atema temelaba meshi.
Zoramthanga will meet Governor K Rajasekharan at 6 pm to stake claim to form the government in the state.
Takok anguba MLA temi tanü MNF legislature party nung leader inyaktsü atema Zoramthanga shim.
Parnokisa MNF legislature party nung deputy leader inyaktsü atema Tawnluia aser secretary atema Lalruatkima shim.
Tanü Zoramthanga-i osangbener den jembidang, pa chief minister akümba sülen state nung yi noktangtsü aser infrastructure renloktsü atema tongti süa mapa inyaktsü ta ashi.
“Ni anir sorkar akümtsü, anungji ni tongti teinyaktsü asem bilema lir. Mezüng, onoki yi noktangtsü” ta Zoramthanga-i ashi.
“Tanabuba nung state indang infrastructure kanga mejungi lir, talisa lenmang kanga majung. Anungji, onoki lenmang ajak anepalutsü. Tasembuba nung socio-economic development programme ka lir anungji ibaji mapa küma inyaktsü” ta paisa shisem.
“1961 küm party tentetba sülen ozü teloki küm 60 shi ka agia takok nguogo” ta Zoramthanga-isa metetdaktsü.

You must be logged in to post a comment Login