Nagaland sorkari Citizenship Amendment Bill 2016 magizüktsü lemtet

Nagaland sorkari Citizenship Amendment Bill 2016 magizüktsü lemtet

January 31, 2019 nü Rhododendron hall, Chumukedima nung Citizenship Amendment Bill 2016  atema shisalemsatepba senden ka amendang agiba noksa angur.

Dimapur, January 31 (TYO): Nagaland nung kin hohotem aser telok aikati magizükba sülen Nagaland sorkari Citizenship Amendment Bill (CAB) 2016 anema noktaktsü aser Nagaland nung iba ozüng mamshitsü atema telemtetba agi.
January 31, 2019 nü Rhododendron hall Chumukedima, Dimapur nung kin hohotem, civil society, political party, NGO aser kaketshir teloktem den shisalemsatepba senden ka alidang sorkari iba telemtetba agi.
Tanüngba northeast state temi CAB magizükba aser NE nung lisopurtem indang temetentem kümzüka ayutsü atema inyakba nung Nagaland-ia parnok den külemi noktaktsü lemtet.
Nagaland ya 16 Point Agreement ajanga akümba political state ka lir aser iba amaji Linük Temzüng nung Arrla 371(A) ajanga Nagaland nung sensotem indang temetentem aser maongkatem kümzüka lir. Nagaland Legislative Assembly (NLA)-i bangzüng ka yanglua ozüng küma meinyakra, Parliament indang act ka danga Nagaland nung benshitsü makok ta iba Arrla nung lateta lir. Naga nunger telok ajaki India Linük Temzüng nung lateta aliba posema nungittsüla ta tanü senden nung lemtet.
Nagaland nung non-indigenous nisung shingaia Arrla 371 (A) nung lateta aliba temetentem aser maongkatem meshitsü makok aser Inner Line Permit (ILP) ya 16 Point Agreement indang Clause 16 nung jangjajangja lateta lir, ta senden nung adenertemisa bangzüngtep.
Arrla 371 (A) nung Nagaland nung indigenous inhabitants masüba India sensotemi tangar non-Naga nunger ama, kiojen yanglutsü mesüra Nagaland nung alitsü temelaba mali ta lateta lir.
Tanü senden nung adenertemi ashiba agi, Inner Line Permit (ILP) maparen Dimapur district nunga inyaktsü atema Nagaland Assembly-i benoka lemteper telemtetba agitsüla ta ashi.
“Naga nunger indang temetentemji 16th Point Agreement nung Clause 16 kübok lateta lir anungji asenoki itemji metettsüla aser asen temetentem atema raratsüla,” ta tanü Chief Minister Neiphiu Rio-i o jembidang ashi.
Naga nunger ajaki CAB anema noktaker anungji asenok tejembitsü kecha mali. Asenoki tim telemtetbatem agia ola tesashiba adoktsüla aser Assembly nung telemtetba ka agitsüla. ILP ya Dimapur dena Nagaland ajungalen ozüng ama amshitsü nüngdaker, ta Rio-isa ashi.
NPF-i senden nung madenba atema sasa bilema Rio-isa ashiba agi, CAB ya tongtipang tebilemtsü ka lir aser iba asoshi asenok ajaki külemi longjemer inyaktsüla.
Deputy Chief Minister, Y. Patton-ia ashiba agi, “Nagaland nung alirtemi CAB anema noktakba nguogo aser state sorkari nübortem taginübatem kümzüka ayutsü atema teinyaktsü ajak inyakdar.”
“Iba amendment bill ya Naga nunger taginüba anema süra, sorkari magizüktsü. Iba shisalemsatepba senden ya nübortem tebilemba aser taginübatem metettsü atema lir aser sorkari maneni nübortem asoshi inyaktsü,” ta Patton-isa shisem.
BJP, Nagaland State President aser Minister Imna Along-ia o jembidang, January 18, 2019 nü State cabinet-i CAB magizüker ta lemtetba nung posema nungiter ta ashi.
“Naga nunger ka asü nung nia Naga nunger tebilemtsü angateter aser tang renema aliba CAB anema Naga nunger den külemi noktaktsü. BJP Nagaland State-i February 2, 2019 nü iba tebilemtsü lemsateptsü atema senden ka ayonga lir,” ta paisa ashi.
“Naga nunger den North East nunger lisopur temetentem kümzüka ayutsü indang tebilembatem lennirtem dang ashitsü atema oarty nungi teshimtet nisung ka Delhi-i yoktsü. Delhi nung lennirtemi North East nunger taginübatem agizüktsü imlar,” ta Imna Along-isa shisem.
Tanü senden nung Naga Hoho (NH), Central Nagaland Tribes Council (CNTC) aser Nagaland GaonBora Federation (NGBF) dak alia Eastern Naga People’s Organisation, Naga Students’ Federation, Eastern Naga Students’ Federation, Naga Mothers’ Association, Nagaland University Teachers’ Association, Angami Public Organisation, Ao Senden, Chakhesang Public Organisation, Chang Tribal Council, Konyak Union, Lotha Hoho, Phom People’s Council, Pochury Hoho, Rengma Hoho, Sumi Hoho, United Sangtam Likhüm Pumji Yimchunger Tribal Council aser Zeliang People’s Organisation aden.
Political party tem nungi- Naga People’s Front (NPF) aser Congress dak alaka BJP, NDPP, NPP, JDU aser NCP aden.

You must be logged in to post a comment Login