Nagaland Assembly-i Rs 2154 cr supplementary demands agizük

CAB 2016 anema sorkari renemba bangzüng benok

Kohima, February 23 (TYO): Nagaland Assembly-i Honibarnü sorkar department 82-i sen endokba atema aser ano 2018-19 financial year atema Rs 2154 crore supplementary demands agizük.
Senji Nagaland Appropriation (No. 1) Bill, 2019 ajanga agizük. Iba ajanga state indang Consolidated Fund nungi Rs. 2154,20,03,000 agizüktsü melar.
Chief Minister Neiphiu Rio-i Finance Portfolio bena lir aser tanü pai Assembly Appropriation Bill ji benok.
Sorkar department tem atema sen lemzüktsübaji itasen dak sendakba nung lir ta state sorkari ashir. Itasen nung sen talila endokbaji 7th RoP ajanga lir aser iba atema taoba sorkari sen nüngdakba ajak renema yutsü anungji Budget 2018-19 benokdang ibajia densema enoksemba asü, ta opposition lennir T R Zeliang-i ashi.
Idangji Rio-i ashiba agi, department temi sen kwi nüngdaktsü’ar osang tejangja magütsü anungji iba jagi itasen junga metongshiba sülen ang reprangshi.
MLA Imkong L Imchen-ia Chief Minister-i ashiba agizüka “Administrative Head of Department temi department indang minister in-charge den timi meinyaker” ta ashi.
Sorkari supplementary demands meshiba ya yimya ka ama kümogo anungji iba inyakyim meinyaktsüla, ta TR Zeliang-i ashi.
Tanü assembly nungsa Neiphiu Rio-i Citizenship Amendment Bill (CAB) 2016 atema sorkari bangzüng renemba benok.
Nagaland dena North East India nung state nung alirtemi magizüka Centre sorkari iba Bill agizüktsü meranger. CAB ajanga ozüng alema arur nem India senso agütsütsü melar aser iba ajanga lisopurtem telok tilaba akümtsü, ta sorkari renemba bangzüng benokdang Rio-i ashi.
Nagaland state sorkari bangzüng renemba nung, Nagaland nung CAB mapa meinyaktsü, North East India nung CAB anema state aser telok ajak posema nungittsü, Nagaland atema lateta aliba Arrla 371A ya otsüsütsü aketba 16 Point Agreement nung shilem ka lir aser iba ajanga Nagaland state kümtet anungji iba nung amettsü, Nagaland nung lisopurtem dak alaka shingaia ali aser rongsen nung kibur makümtsü ta Arrla 371A (1)(a) nung lateta aliba ama inyaktsü, aser iba telemtetba ya Union Parliament den lemsateptsü atema Speaker nem tashi agütsütsü onük pungu lir.
Iba bangzüng atema olemtepba mapang Opposition NPF MLA tem- Imkong L Imchen, Dr Imtiwapang, Yitachu, B S Nganglang, Dr Chumben Murry aser Moatoshi nungertemi Opposition-ia iba bangzüng renemer saka iba ya Assembly resolution ka ama agizüktsüla ta ashi.
Arrla 371(A) ajanga CAB 2016 nungi kümzüka meyutettsü, ta Opposition MLA temisa ashi.
Ajisüaka, Minister Tongpang Ozukum, Minister Neiba Kronu, Minister Temjen Imna Along aser Minister G Kaito Aye den Advisor Toshiwungtung aser Advisor Imnatiba nungertemi bangzüng posemba metetdaktsü. Arrla 371(A) nung Naga nunger temetentem kümzüka aliba ama sorkari inyaktsü ta parnoki ashi.
Parnokisa Opposition MLA tem dang Arrla 371(A) indang kümdanga jembitsü atema ashi aser Naga nunger asoshi tebilemtsü atema longjemer inyaktsü ayongzük.
CAB 2016 onük jembiba mapang NLA Deputy Speaker Zhaleo Rio-i February 25 nü maneni iba onük benoka jembitsü ta shia senden tembang.

You must be logged in to post a comment Login