Kohima, Metsüremi/March 05 (TYO): Mongolbarnü Secretariat Conference Hall, Kohima nung Department of Labour & Employment, Skill Development & Entrepreneurship-i sentong ka ayongzüka unorganized sectors nung mapa inyakertem atema Pradhan Mantri Shram Yogi (PM-SYM) Maadhan Pension Scheme tenzüktsüogo, ta tanü ketdangsertem osang ka ajanga metetdaktsü.
Iba sentong nung jembidang Nagaland Chief Secretary, Temjen Toy, IAS-i, February 1, 2019 nü Union budget benokba mapang nung unorganized sector nung mapa inyakertem atema PM-SYM pension scheme ya sangdonga liasü, ta metetdaktsü.
Paisa, tanü iba scheme ya official süa linük level nung tenzüker, aser states den district ajak nung tenzüker, ta ashi.
Temjen Toy-i, iba ama temesüktep schemes aika tenzüka lir, ajisüaka tesasatsüka Naga nungeri tamalen sangdongba schemes balala nungi tajangzük magitet, ta ashi.
Paisa, anogoshia jila aser yimtsüngtem nung aayangertem asoshi bilemja inyaktsüla, kechiyong iba ama schemes ya parnok atema lir, ta ashi.
Pai ashiba agi, Labour & Employment departments ya nodal department asutsü, anungji asenok kija shiai mesüra department-i iba scheme indang osang ya nüburtem nem angatetdaktsütsü nüngdak.
“Asenoki asen meketa aliba nüburtem dang iba scheme indang metetdaktsüba ajangadang unorganized sectors nung inyaker aika tajangzük angutsü,” ta pai ashi.
Iba dak sendakba nung pai iba osang sangdonga nisung aika iba scheme atema tenüng züluoker tajangzük ngudaktsütsü ayongzük.
Iba scheme indang metetdaktsüdang Branch Manager, LIC, Kohima, Shelphomran Khaling-i, iba scheme ya unorganized workers social security Act (UWSS Act), 2008 Arrla 3(1) kübok benoka inyaker, koba ajanga Central sorkari unorganized sector nung mapa inyakertem tain akumdang teyari agutsütsü atema mapatong benoka item ama tapet welfare scheme sangdongtsüla, ta metetdaktsü.
Paisa, PM-SYM ya temelungertemi agitsü akok aser iba ya mapang shia sen agutsüba Pension system ka lir, kong ita shia sen 15,000 mesüra iba dang nungi tajemba angur unorganized sector nung inyaker arishi küm 18-40 purtem temsüa lir, ta metetdaktsü.
Iba scheme inyakyim nung, nübo junga aliba mapang mapa inyakdang sen terara agutsüba sülen arishi küm 60 junger ita shia fixed pension sen 3000 angutsü, iba sülen-a nisungbaji süadokra (arishi küm 60 sülen), la kinüngtsü/kinüngbui family pension ama shilem 50 angutsü.
Nisungba jagi mapang shia sen aguja alidang kuli kar ajanga pa arishi küm 60 majungdang süadokra apuani-i join süa maneni sen agutsüba ajanga iba scheme agitettsü akok. Ano nisungbaji süadokra aser apuani-a süadokra sen ajakji fund nung inoktsütsü.
Iba scheme atema contribution shilem 50;50 asutsü, PM-SYM ya Ministry of Labour Employment-i LIC den senteper ketdangsüa inyaktsü. LIC ji pension Fund Manager asütsü aser pension agutsür asütsü.
Paisa, tejangrartemi Aadhar Card, Saving Bank Account aser iba scheme atema tenüng züluoktsü asoshi sen bener anasatiba Common Service Centre (CSC)-i aotsüla, ta shisem.
Unorganized Workers Social Security Act 2008 indang metetdaktsüdang Project officer Directorate of Labour, T. Chubayanger-i, iba Act ajanga unrecognized sector nung mapa inyakertem nem social security aser welfare agutsür, ta metetdaktsü.
Paisa, ita shia income ji sen 15000 dang nungi tajemba asutsüla, anungji kisüjensürtem aser kidang yaritepa alirtemia iba scheme atema tenüng agutsütettsü, ta ashi.
Paisa, CSC-i state nung tenüng 260 züloukogo aser maneni tenüng züluokdar, ta metetdaktsü.
Iba sentong ya Commissioner & Secretary, Labour & Employment, Skill Development & Entrepreneurship, Anenla T. Sato leniba nung agi. Tanep Chief Secretary, Temjen Toy-i beneficiary kar nem PM-SYM Pension Cards lemja liasü.
Kasa sentong nung AHODs, HODs aser ketdangsertemi Ato kilonseri iba scheme tenzüktsüba sentong ‘live’ repranga liasü.
You must be logged in to post a comment Login