Juvenile justice Act atema senden amen

Kohima, March 07 (TYO): Juvenile Justice (Care and protection of children) Act, 2015 junga benoktsü atema stakeholders ajak sabang ka nung longjemer tebilemba onüktem lemsateptsü asoshi yashi Kohima nung Social Welfare Department Nagaland-i tang mezüng state level consultative senden ka ayongzüka menogo; iba sentong ya State Child Protection Services, Dept. of Social Welfare-i ayongzük.
Iba sentong nung tetushi tejaoker, Advisor for Social Welfare, Noke Wangna-i, “Tanurtem temeden atema nokdaker aser tanurtem kümzüker stakeholders ka ama, asen linük nung tongtibangba, tanurtem anepalutsü atema asenok nem khuret aguja lir,” ta metetdaktsü.
Paisa stakeholders dang, tentet ka nung züngsem kaka ama longjemer inyaktsüla, ibaji ajanga tanurtem tarutsü asoshi aika ajangzüktettsü, ta ashi.
Okila jembidang Department Secretary aser Chairman Child Protection Services, Nagaland, Sara R Ritse-i, “Tanurtem kümzükba tetezüji- parnok taküm nung chichiba lendong aser amokmeren balala nungi kümzükba lir. Iba ya parnoki ajurutsüsa aliba lendong balala tajemba kümdaktsütsü aser tekümzükba nungi tanur shinga mesendoktsü, iba denji külemi nüngdakba teyari aser tekümzükba malir tanurtem nem tekümzükba agutsütsü atema lir,” ta ashi.
Iba dak sendakba nung lai stakeholders dang peii akokba yimya balala nung tanurtem yaritsü aser mongin shisatsü lemsateptsü ayongzük.
Laisa parnok dang, nenok dangi department aruba matai ajaki yakyaka tejakleni arua tebilemba shisa tajung lemsateptsüla, ta ayongzük.
Timtem mapang ajak nung nisung ajaki tanurtem nüngdak reprangteta yaritsüla, kechiyong kibong ka teinyaktsü tongti mapaji ibaji lir, iba nungji lokti, sorkar aser lokti tentettemi nungita yaritsü, ta lai ashi.
Social Welfare Dept. Director, T Merangtsungba Aier-i, Northeast India nung Child Protection Services, ta ajaba Integrated Child Protection Scheme tenzükba mezüngbuba state ji Nagaland lir aser India nung tasembuba state lir, ta metetdaktsü.
Paisa, tang nungi tenzüka küm shia iba ama consultative senden amentsü, ta metetdaktsü.
Tanurtem welfare atema inyakba departments aser agency temji – Labor Department (Child labour dak sendakba scheme benoka inyakba department); Police Department (samaba tanurtem atema Muskaan ama project inyakba department); State Resource Centre for Women (Beti Bachao Beti Padhao schemes, etc); Childline – 1098 (timtem nung aliba tanurtem atema emergency helpline); aser lajartem, ki mali nemzürtem aser meshimejungertem yaritsü atema Child Care Institutions lapoka aliba melungtet teloktem lir.

You must be logged in to post a comment Login