Rio-i World Environment Day 2019 osang lemsateper

Dimapur, June 4 (TYO): June 5, 2019 nü ‘Air Pollution’ omen nung ajemdaker World Environment Day 2019 amungba osang angashia kanga pelar, ta Chief Minister Neiphiu Rio-i ashi.
Tsüngküm-mongpu melenshiba ya meimchirtemi lipoküm raksaba ajanga adokba khuret ka lir. Iba khuret koktettsü atema linük ajungai külemi yariteptsüla aser Nagaland-ia iba alimar mapa nung densemba atema kanga nüma atanger, ta Rio-i ashi.
United Nations Environment Programme-i küm shia air pollution ajanga nisung million 6 dak tema asür ta osang metetdaktsüogo. 2030 tashi nung Ground-level ozone pollution ajanga tsünüsenbongtsü adokba 26% ajema akümtsü ta imlar aser ibaji tetsübuka ka lir. Asenoki air pollution koktettsü atema inyaktsüba mapaji ulura, saka tamakoktsü mapabo masü, ta chief minister-isa metetdaktsü.
December 1, 2018 nungi Nagaland nung ‘single-use plastics’ amshiba noktangogo. Iba ya India sorkari 2022 tashi nung ‘single-use plastic free India’ kümdaktsütsü ayongzükba sülen anidakba mapa ka lir. Yaküm World Environment Day omenji ‘Beat Plastic Pollution’ liasü, ta Neiphiu Rio-isa ashi.
May 22, 2019 nü State Department of Environment, Forests and Climate Change-i Kohima nung mezüngbuba plastic-free nursery lapoktsü aser iba nung plastic pouches melena cloth bags amshir, ta paisa shisem.
Department-isa National Afforestation Programme (NAP), Nagaland Forest Management Project (assisted by JICA), aser Biodiversity and Community Conserved Area Management, (Indo-German Financial Cooperation project financed by KfW, Germany) scheme tem kübok Nagaland nung süngdonglidong talila adokdaktsütsü atema mapa inyaka arudar. Item mapa ajanga tarutsü nung tajangzük angutsü aser alima tzü-mopung tajungba akümtsü teimla lir, ta paisa ashi.
Nagaland Clean & Green ayutsü atema nisung ajaki shilem agitsü aser yariteptsü ayongzüker, ta Neiphiu Rio-isa metetdaktsü.

You must be logged in to post a comment Login