Modi 2.0 sorkar indang mezüngbuba Budget benok

Modi 2.0 sorkar indang mezüngbuba Budget benok

Lok Sabha nung Finance Minister Nirmala Sitharaman-i Union Budget 2019-20 benoka jembidang agiba noksa angur. 

New Delhi, July 5 (Agencies): Hokolbarnü Finance Minister Nirmala Sitharaman-i Parliament nung Budget 2019 benokdang ‘taküm India ya $3 trillion economy akümtsü’ ta ashi.
Taküm budget ajanga Railways nung public-private partnership (PPP) ajungkettsü, media & aviation nung FDI ajungkettsü, NRI pur India tongli Aadhaar card agütsütsü aser ajak nem power, water & clean cooking facility agütsütsü alizüng lir.
Finance Minister Sitharaman-i petrol aser diesel nung tax ajungket, hon bener aruba nung sen ajungket aser kanga takartemi linük renlokba nung sen talila agütsütsü atema mapa ka inyak.
Sen crore 2 nung tema aazükertem dang income tax talila agitsü atema Sitharaman-i tebilemba benoka lir. Ajisüaka, lai middle class indang tax nungbo mekongshi.
Modi 2.0 sorkar indang mezüngbuba Budget benokdang Sitharaman-i public sector banks nem Rs 70,000 crore agütsütsü aser PSUs kar privatize asüba ajanga senotsü talila angutsü tebilemba lemsatep.
Laisa insurance aser aviation sector tem jenjang tajungba kümdaktsütsü atema bendanger nem shilem tuluba agidaktsütsü atema tebilemba benok.
Tanü lai sangoktsüba onüktem rongnung tongtipang kaji income tax returns file asüdang PAN aser Aadhaar ka dang amshitsüba liasü.
Taruba küm 5 tsüngda sorkari infrastructure atema Rs 100 lakh crores endoktsü, ta Sitharaman-isa metetdaktsü.
Tarüba küm 5 tsüngda Rs. 80,000 crore endoka gari lenmang kilometer lakh 1.25 tajungba küma yanglushitsü, ta laisa shisem.
PM Modi-i 2022 tashi nung aluyimertemi anasü agi teimba aazüktsüsa alizüng yua lir aser ibaji “zero budget farming” ama inyakyim ajanga lir. Anungji, Centre-i inyakba mapa ajak nung Gaon (yimtsüng), garib (sensaker) aser kisan (aluyimer) dak rangloker inyaktsü” ta Finance Minister-isa metetdaktsü.
Tanü Nirmala Sitharaman-i parliament nung budget o talangtiba jembiogo. Lai ghonda 2 ser minute 17 tashi jembia liasü.
British nunger mapang nungi amshia aruba sobaliba ama parliament-i briefcase bener aruba melena tanü Sitharaman-i yangkhu temerem ka ang bener aru.
PM Modi-i budget pela agizüka jembidang “Iba ajanga nübortem, yimtsüngtem aser sensakertem taküm jenjang melenshitsü” ta ashi.
Ajisüaka, Congress MP Shashi Tharoor-i Modi aija “iba budget nung aam aadmi (common man) atema kecha mali. Tang pai (aam aadmi)-i petrol aser diesel litre shia nung sen 2 talila agütsütsüsa akümtsü” ta ashi.

Budget 2019: Jenjang tasakba akümtsüpurtem.
* Petrol and diesel
* Cigarettes, hookah and chewing tobacco
* Gold and silver
* Fully-imported cars
* Split air-conditioners
* Loudspeakers
* Digital video recorders
* Imported books
* CCTV cameras
* Cashew Kernels
* Imported plastics
* Raw materials for manufacture of soap
* Vinyl flooring, tiles
* Optical fibre
* Ceramic tiles and wall tiles
* Imported stainless steel products
* Imported auto parts
* Newsprint and paper for newspaper and magazines
* Marble slabs
* Mountings for furniture

Budget 2019: Jenjang dalangba akümtsüpurtem
* Electric vehicle components
* Camera module and charger of mobile phones
* Set top box
* Import of defence equipment, not manufactured in India.
* Houses
* Raw and semi-finished leather.

You must be logged in to post a comment Login