Bengaluru, July 24 (Agencies): Karnataka nung HD Kumaraswamy-i aniba Congress-JD(S) teloktep sorkar anenba sülen state BJP president BS Yeddyurappa-i taruba chief minister akümtsü asoshi lenmang lapokogo saka pai tanü pa Rashtriya Swayamsevak Sangh (RSS) nungi ‘temoatsü’ angutsü atar ta ashi.
BJP lennir tejen aser asemben tashi Chief Minister Yeddyurappa-i BJP indang arishi küm telatet süiaka, Karnataka chief minister menden atatsü imlar.
Tanü Bengaluru nung aliba RSS office kima Yeddyurappa-i osangbener den jembidang “Ni yangi Sangh Parivar nung lennirtem dang nungi temoatsü meshii aruba lir. Ni Delhi nung tetuyuba atar aser mashii mapang ka nung Legislature Party jateptsü aser Raj Bhavan-i aotsü” ta ashi.
Yashi Congress-JD(S) sorkari trust vote nung tamakok anguba sülen ghonda 24 tsüngda BJP-i sorkar tasen akümtsü atema Governor dang asüngdangtsü akok ta imlaa liasü.
Ajisüaka, BJP central leadership-i Karnataka state BJP unit dang mariteptsü tetuyuba agüja lir.
BJP central leadership-i BJP legislature party leader shimba nungi sorkar akümba tashi acha-ayangtsü atema Delhi nungi observer ka yoktsü ta shiogo.
Temulung masüba MLA tem ‘disqualification’ asütsü akok ta asüba onük ajanga Yeddyurappa aser BJP tsübur, kechiyong speaker K R Ramesh Kumar-i iba atema telemtetba kecha magi lir.
BJP osang ka ajanga ashiba agi Yeddyurappa-i Speaker indang telemtetba atatsü kechiyong BJP ya single largest party süaka MLA 225 agi akümba Assembly nung parnok ‘majority’ masü.
Kumaraswamy-i benokba ‘confidence motion’ atema MLA 99-i motion posema aser MLA 105-i anema vote enoktsü. Ajisüaka, temulung masüba MLA 15, Independent MLA 3 aser assembly nung madenba Congress MLA 2 assembly nung züngsema lir.
Independent 3 nungi 2-i BJP yaritsü ta shiogo aser iba ajanga parnok MLA 107 jungogo saka BSP nungi anentsüba MLA N Mahesh-i tanga party posemba osang memetetdaktsüi lir.
Ano, yashi assembly nung madenba Congress MLA ana- B Nagendra aser Sreemanth Patil nati telemtetba magi lir. Tena Congress nungsa denra aser Mahesh-i Congress-JD(S) posemra, parnok züngsem 103 akümtsü.
Ajisüaka, yamaji süra assembly tashiji menden 210 asütsü aser majority mark menden 106-i alutsü.
Temulung masüba MLA temi züluba shiditem agizükra mesüra Speaker-i parnok disqualify sütsüaka, temulung masüba MLA 15 indang constituency atema by-elections magi tashibo BJP-i Independent MLA tem nüboji kangasa nüngdaktsü.
You must be logged in to post a comment Login