Nagaland nung Constitution Day among

Nagaland nung Constitution Day among

November 26, 2019 nü Capital Convention Centre nung Justice & Law, Environment, Forest & Climate Change Advisor C.M. Chang-i küm ka piyong state wide campaign agitsü tenzüktsüdang agiba noksa angur..

Dimapur, November 26 (TYO): November 26, 2019 nü Raj Bhavan nung Constitution Day ayongzüka among.
India atema tayongzükba tulutibaji temeyoktep linük ka nung nisung ajak, sobaliba ajak azükarua alitsüba aser külemi linük indaktsütsüba lir. Lennir 400 temai kanga meranga inyakba sülen iba tesüngmangtsü kulikaket adoktet, ta Nagaland Governor RN Ravi-i o jembidang ashi.
Constitution of India ajanga linük indang senmang, tesüiba, temeyoktep akhümtsübur aser temelenshi lira agizükteter. Iba indang tatishitsü kaji Nagaland atema balaka latetba Arrla 371 (A) lir, ta RN Ravi-i ashi.
Sentong nung Commissioner & Secretary to Governor, T Mhabemo Yanthan-ia o jembidang “tawa Conference of Governors alidang India Tiri linük nung aliba Raj Bhavan ajak nung Constitution Day amongtsü indang jembi” ta ashi.
Alima nung constitution tajungtibaji Indian Constitution lir kechiyong iba ajanga nisung ajak nem kasa temeten agütsür, ta Mhabemo-isa ashi.
Iba sentong nung Governor RN Ravi-i Constitutional Pledge agidaktsü aser Governors Secretariat nung ketdangser aser staff tem den Raj Bhavan Nagaland nung inyakertem ajak aden.
Maneni, Capital Convention Centre nung Department of Justice and Law-ia 70 buba Constitution Day ayonga among.
Iba sentong nung Justice & Law, Environment, Forest & Climate Change Advisor CM Chang-i o jembidang “Constitution of India agizüka India putiotsü nung putu tasen kati ayaoka aiba bilemteta, kümshia Constitution Day amonger” ta ashi.
Linük nung senso shia temetentem dang metettsüba masü saka Constitution nung lateta aliba teinyaktsütem metettsü tim. Senso ka teinyaktsütemji ozüng agi meinyakdaktsütettsü saka ibaji pei sasa angateta inyaktsüla, ta CM Chang-isa ashi.
Sentong nung Nagaland Chief Secretary, Temjen Toy-ia o jembidang senso shiai pei teinyaktsütem meteta, itemji inyaktsü asoshi metetdaktsütsü indang ashi.
“Senso ka teinyaktsütemji Nagaland nung alirtem atema kanga tongtipang lir kechiyong asenoki teti asen temetentem atema jembir saka teinyaktsü atemabo ola madoker. Asenok nem temetentem agüja aliba den kasa asen teinyaktsütem lir” ta pai ashi.
“Ozüng akhümtsüburtem ama, asenoki senso ka teinyaktsütem metettsüla. State sorkar iba atema küm piyong agitsü asoshi sentong renemogo aser ibaji sorkar department tem aser NGO temi inyaktsü. Anungji, Nagaland nung alir ajak ajangzüktsü atema iba mapa nung yariteptsü ayongzüker,” ta Temjen Toy-isa metetdaktsü.
Iba sentong nung Sr Addl Advocate General, Kakheto Sema-i Constitution indang onük jembi aser Kohima College Kohima kaketshirtemi Linük Naklu ken aten.

You must be logged in to post a comment Login