Kohima, Tsüklai/February 04, 2020 (TYO): MIDH (Mission for Integrated Development of Horticulture), Department of Horticulture-i February 04, 2020 nü low cost preservation unit atema training sentong ka ayongzüka liasü.
Iba sentong ya Directorate of Horticulture, Kohima nung agi.
MIDH ya center ajanga sponsor asüba scheme ka lir. Horticulture sector kübok süngjanglijang, süngolemba, root & tuber crops, konger, spices, naro tapu balala, teronem menemba süngdong/narotem, naricol, cashew, cocoa aser aou tem liromedema aser takok ngua indaktsütsü nükjidong nung iba scheme ya tenzükba lir.
Low cost preservation unit ya aluyimer kibong tilatem nem parnoki züsentetba ajanga sen talila aazüktsü; teshimtet beneficiary tetsürtem dang horticultural produce indang processing, semi-processing aser preservation training agütsütsü; product tem ayoktsü asoshi tesendaktep yanglutsütsü aser production unit timtiba ajangzükdaktsütsü atema lir. North-east State tem atema India sorkari shilem 90% aser State Sorkari shilem 10% agütsür.
Sentong nung Horticulture Director & Mission Director (MIDH), Dr. R. Elithung Lotha-i jembiba mapang, “nüburtem nem teyari agütsütsü mechi iba training ya India sorkar ajanga tenzükba mission code programme ka lir aser iba scheme ajanga aika tajangzük nguogo,” ta ashi.
Paisa, iba scheme ajanga tetsür timbaka, teka mapa ashir aser mashir nem, yimdaklir aser lanur mazüngertem nem mapa agütsütsü maongka yanglutsü atema rangloker inyaktsü, ta ashi.
Training nung shilem agirtem dang pei libaliro takok anguba den külemi Nagaland rongsenkettsüng ajungkettsü atema iba maongka agitsü asoshi pai ajungshia liasü.
Kasa sentong nung Deputy Director, Meyasashi, shiba shisalen sayur ka ama training nung aruagi dena liasü, pai-a, “Nagaland ya Tsüngremi moatsüba tesem ka lir, kong tsünüsenbongtsü tapu aika adoker, saka item bendena ayutsü asoshi ‘storage facility’ maliba ajanga tsünüsenbongtsü aika lalushibonger.”
Paisa ashiba agi, “low cost processing training ya küm piyong temang atema teyari agütsüba chiyongtsü tem anepalua züsentetta aser ibaji anepalua ayutsü nükjidong lir.
Tawa tanü entrepreneur aika lir, shirnoki online ajanga maparen takok ngua inyaker. Anungji, beneficiary temi iba training nung temulung agüja adentsü atema ajungshitsüla, ta paisa metetdaktsü.
Maneni, iba sentong nung technical session agia liasü. Idangji süngjanglijang aser süngolembatem meraksadaktsütsü atema junga anepalua ayutsü; fruit squash, jam & jelly, pickle aser fruit candy tem junga ayutsü aser solar drier amshia süngjangtem kongdaktsütsü indang tesayubatem agütsü.
You must be logged in to post a comment Login