Dimapur, Tsüklai/Feb. 04 (TYO): Bamboo entrepreneurs aser producer teloktem süngkum nungi adokba osettem bendanglen ayoktsü maparen tali rajemtsü nükjidong nung Bamboo Export and Market Development outreach sentong ka SHEFEXIL (Ministry of Commerce, GOI kübok tangalen süngkum osettem ayoktsü atema nodal agency) ajanga National Bamboo Development Council aser Nagaland Bamboo Development Agency den lungjemer February 04, 2020 nü Nagaland Bamboo Resource Center Dimapur nung ayonga agi.
Chairman, Nagaland Bamboo Development Agency (NBDA), Visasolie Lhoungu-i okila jembiba mapang, Nagaland nung süngkum tsünüba maparen ya nükjidong ana, Resource Development aser Enterprise Development, yur tenzük.
Scientifically managed plantations aser regeneration ajanga tang aliba resources tem tali kümdaktsüba nung NBDA ajanga temulung agütsür, ta Lhoungu-i ashi. Enterprise Development atema technology bushiteta osang shidak nüburtem den lemsatepa, capacity building aser skill upgradation, ki-o-jen yanglua aser shishilempaba nung temulung agütsütsü nüngdak, ta paisa ashi.
Nagaland Bamboo Resource Center ya aluyimer aser entrepreneurs tem atema tesep ka amai lir, kong Nagaland state atema kisüng masü saka North East region ajunga atema skill development sentongtem ajanga technology osangtem rajemtsür, ta Lhoungu-isa ashi. Iba Centre ya ali tasazük acres 20.45 lir aser National Highway anasa lir, koba airport nungi kilometer asem aser railway station nungi kilometer ti pilar lir, aser tarutsü nunga iba dak sendakba terenlok atema tesem tetemsü ka lir, ta pai ashi.
NBRC yagi süngkum ya arem nung aliba süng masüba ayi ka ta sangdongtsü asoshi busema Ato Kilonser Modi-i amenokba India indang New National Bamboo Mission nung yaritsü, ta pai temulung lemteta ashi.
Iba outreach sentong yagi entrepreneurs aser aluyimertem ajangzüktsü aser parnoki osettsüset belena ayokba maparen nung tenük lapoktsür ka asütsü, ta NBDA mendenpuba-isa ashi.
Kasa sentong nung SMD, NBDA, Imtirenla Jamir-i ashiba agi, bamboo entrepreneurs temi bamboo Export market tenzüktsü atema export market yimya metettsü mechi iba workshop ya ayongzük. Bamboo technology bener arutsü aser entrepreneurs nem training agüja aser süngkum agi yanglutetba osettem bendanglen ayoktsü ajungmesotsü mechi NBDA-i India Taiwan Bamboo Center atema Taiwan den lungjem, ta lai ashi.
Tanü iba sentong agiba ajanga SHEFEXIL aser DGFT teyari nung tarutsü anogotem nung süngkum nungi adokba osettem bendanglen ayoktsü sentong yangluba nung yaritsü, koba eco friendly product ka lir, ta lai temulung lema ashi.
Iba sentong nung ‘Increasing exports from India’ onük nung ajemdaker jembiba mapang Sudhakar Kasture, M/S EXIM Institute ajanga export aser import statistic sayu aser süngkum tali nüngdaker, ta shia liasü.
Süngkum nungi adokba value added product tem tali ajungkettsü nüngdaker, kechiaser international market nung kanga bushir, ta paisa ashi. Network jangjateta international trade fairs nung shilem agiba aser Export Promotion Scheme, E- Commerce amala amshia mera balala nung takok ngutettsü kanga tongtibang, ta paisa ashi.
Asian Development Bank North East Corridor Study Team nungi Kaustavmani Deka-i ADB, NEEC ajanga bamboo sector nungi bushitetbatem indang jembia liasü. Pai ashiba agi, süngkum nung rongsen tulu keta lir, anungji market value dangi meyipzüktsü nüngdaker. Market nung jenjang ajemba, junga metsünetetba, bendanglen nungi süngkum bener arua agiba, aser tesendaktep tajung makai shishilempaba amala tetsükdaktsü teti ajurur, ta paisa ashi.
Iba workshop nung Additional DGFT, Guwahati, S.Sashikumar; ED, SHEFEXIL, Kolkota Dr. Debjani Roy; Assistant Manager, ECGC LTD, Harjit Bharali aser NBDA nungi Kamesh Salam nungertemia jembia liasü.

You must be logged in to post a comment Login