JCPI-i RIIN aser ILP mapa tenzüktsü mapang atakzüktsür

Dimapur, February 24 (TYO): Nagaland kübok RIIN nung lisopur ajak züluoktsü telemtetba agiba atema tenüngsang agütsür, ta Joint Committee on Prevention of Illegal immigration (JCPI)-i chief minister Neiphiu Rio dang metetdaktsü.
Sorkari Banuo Z. Jamir lenisüba kübok RIIN indang Commission ka tentet aser parnoki 2019 küm maparen tembangogo saka tang tashi ‘final report’ magütsür. Iba atema JCPI-i January 31, 2020 tashi nung Commission final report agütsütsü February 29, 2020 tashi nung tatembang sangdong ka agütsütsü anogotem atakzüktsüba nenshia metetdaktsür, ta JCPI-i CM Rio dangi züluba shidi ka nung shia lir.
State sorkarisa BEFR, 1873 (ILP) kübok Dimapur District dendaktsütsü lemtetba atema tenüngsang agütsür, saka tang tashi sorkari ILP mapa inyaktsü metenzükba atema mepelar, ta JCPI-isa metetdaktsü.
Maneni, state sorkari BEFR, 1873 kübok cut-off year ji 1979 asütsü ta shimba atema süngmanger, kechiyong Inner Line Permit ya 1963 küm state kümtetba nungi tenzükba liasü. Anungji, Nagaland nung ILP atema ‘cut-off year’ balaka meshimtsüla, ta parnokisa Chief Minister dang ashi.
JCPI-i iba shidi nung Nagaland chief minister dang March 15, 2020 tashi nung inyaktsü atema takhangba kar agütsüogo aser itemji,
Banuo’er Commission report nung ajemdaker RIIN indang sangdong ka agütsütsü aser iba nung cut-off year ji 1963 asütsü.
ILP atema Abhishek Committee’er report nung ajemdaker BEFR, 1873 mapa küma tenzüktsü.
BEFR, 1873 kübok cut-off year 1979 enoka aliba meyipa agitsü.
Foreigners Act, 1946 kübok Foreigners Tribunals tentettsü.

You must be logged in to post a comment Login