Lockdown mapang Kohima district nung inyaktsü DC-i sangdonger

Dimapur, Metsüremi/March 29 (TYO): State shibangba maparen nung takok angutsü aser kasa mapang nüburtem ajangzüktsü asoshi nüngdakba mapa inyaktsü aser osettsüset shidak belentettsü mechi Deputy Commissioner Kohima, Gregory Thejawelie, NCS ajanga totuyuba kar agütsüogo.

Linük ajunga shibangba ozüng küboki maitertemji itemi alitsü:

  1. Hospitals, Clinics, Pharmacies aser medical dak sendakba establishment ajunga, sorkar meyong aser nija meyong. Medical Personnel ajak, aser yangji Doctors, Nurses, para medical staff aser tanga hospital support staff tem menokdanger.
  2. Ration shops (PDS kübok), aonsotsü ayokba dokan, bakeries, süngjanglijang ayokba dokan, dairy aser mamatzü agütsüba tesem, shi & ango ayokba tesem aser seeds & pesticide dokan. Shishilembaba mapang nisungtem tetsüngta ayuba yimya amshitsüla, aser mapang ajak nung mask aser hand sanitizer amshitsüla.
  3. Municipal officers, staff aser sanitary workers melar.
  4. Defence, paramilitary aser central armed police forces melar.
  5. Helipads, osettsüset belenshitsü atema, evacuation aser ajungben rongdak nüngdak atema.
  6. State o state tsüngda osettsüset belenba garitem jajatsü melar.
  7. Treasury office tem nung inyaker aser Accountant General office nung inyakertem, kong staff tajemtiba agi inyaktsüla.
  8. Nüburtem amshiba: petroleum, LPG, CNG & PNG, item oset belenshiba aser designated pump aser agency nung ayoktsü melar.
  9. e-Commerce ajanga nüngdakba osettem kidangi bener arutsüba menokdanger.
  10. Sorkari melaba water supply tankers jajatsü melar.
  11. Power generation aser transmission units.
  12. Post Offices, NIC aser Early warning agencies menokdanger.
  13. Banks, insurance offices aser ATM tem aser senotsü ketdangsüba agency tem menokdanger.
  14. District Administration officials, Police, Home guards & Civil Defence, Fire and Emergency Services, Disaster Management (NSDMA, NDMA, IRS) senzütsü melar.
  15. PHE aser Power Department nungi ketdangsertem aser staff tem adangji mapa inyaktsüpur melar.
  16. Forest Officials aser Social Welfare Officials tem head of office ajanga temelaba agütsür duty senzürtem menokdanger. Parnok staff tajemtiba nung inyaktsüla.
  17. Veterinary Hospitals, pharmacies aser shiruru chiyongtsü ayokba, yangluba aser item dak sendakba osettsüset belenshiba menokdanger.
  18. Print aser Electronic media, yangji duty jajaba IPR Department ketdangsertem densema menokdanger.
  19. Telecom aser internet service agütsütem.
  20. Nüngdakba osettsüset yanglur aser agütsür, Cold storage aser osettsüset ayuba tesemtem nung inyaker menodanger.
  21. Tenokdangba nung madenba ketdangsertem aser staff, nüngdakba osettsüset agütsürtem memerenshitsüla, linük ajunga shibangba ajanga teyari monguteti district nung aliba senzüsembonger aser danga tesem nungi arua mapa inyakertem tim mesüi mamshitsüla.

Maneni sorkari shidangba tsünglanglen agüja alibatem ya meteta alitsüla:

  1. Tekülem agiba tesem ajunga shibangtsüla aser tamangba yimsü dak sendakba senten kecha memelatsü.
  2. Lokti/ political/saisapong/ entertainment/kaket reju/sobaliba/tamangba yimsü dak sendakba sentong aser adenshiba nokdanger.
  3. Asü-ama mapang nisung 20 dak tali adenshitsü memelar.
  4. Hotel aser homestay ama hospitality services ajak shibanga atar saka linük tesem ajungalen shibangba ajanga pei talidak tesemi moteti anenzüka alirtem meshibangtsü aser quarantine facility atema shimteta aliba tesemtem meshibangtsüla.
  5. March 06, 2020 sülen state telungi aitba nisung ajaki Self Declaration COVID19 Nagaland App amshitsüla aser register asütsüla.

You must be logged in to post a comment Login