NMMSS dak sendakba nung sensaksem sentong agi

Dimapur, Metsüremi/March 21 (TYO): National Means-cum-Merit Scholarship Scheme (NMMSS) dak sendakba nung Nagaland aser kidanger state tem nungi State Nodal Officers & District Nodal Officers tem den anogo ka atema sensaksem Workshop ka March 20 nü  Hotel Vivor, Kohima nung agiogo. Iba sentong ya Ministry of Education, Department of School Education and Literacy-i ayongzüka liasü.

Setong nung o jembiba mapang Commissioner & Secretary of School Education Kevileno Angami-i, NMMSS ya North East state tem longjemer inyakba aser shisatsü lemsatepba ajanga shisaluyim dak sendakba nung tetsüdaktsü alibatem bentettsü nükjidong nung amenokba lir ta ashi. Laisa, Right to Education, National Education Policy, Samagra Shiksha, aser Sarva Shiksha Abhiyan indang lemsatep, koba ajanga arishi küm 14 tashi angati aser compulsory education agütsür, aser iba den tangazükdak nükmen akangshidaktsür aser tesem aika nung school züngtur anenertem tajemba kümdaktsür, ta ashi.

Ajisüaka lai ashiba agi, state kar nungbo rongsenketzüng nung tetsükdaktsü adokba, facility maliba aser tanga kuli balala ajanga school züngtur anenertem maneni aika lir. Lai, NMMSS amala scholarship tem agi iba tebilemtsü ya bentettsü, ta ashi.

Lai ketdangsürtem dang kaketshirtem dang len sayutsü aser parnok nongittsü, scheme indang metetdaktsütsü, apply asütsü asoshi yaritsü aser tatidang agütsütsü atema renemtsütsü ajungshi, ajita asünungdang temsüa aliba tanurtemi iba tajangzük agitettsü, ta ashi. Laisa, ketdangsürtem dang iba workshop ya kati ka nungi angazükteptsü atema maongka ka ama agitsü ajungshia liasü.

Sentong nungsa Director, SCERT, Kevirale-u Kerhuo-i, NMMSS atema shimshiraba inyakyim indang metetdaktsü aser ashiba agi, Nagaland nem scholarship quota 180 agüja lir, koba district 17 kasasa lemdanga lir, aser tatidang agütsüba centre tem ya district headquarter tem nung amenoka lir.

Lai, application indang osang ya local osang kaket, All India Radio, aser official SCERT website ajanga lemsateper, ta ashi. Tatidang ya shilem ana küma lemsar lir; ka Mental Ability Test (MAT) aser ka Scholastic Aptitude Test (SAT). Qualify asütsü atema kaketshir kati marks 40% bosa angutsüla aser SC/ST candidate atemabo marks 32% tashi atsüzüktsüogo, ta lai metetdaktsü.

Kasa mapang nung Director, School Education, Raszouseyie Veyie-i, State nung benoka inyaka aliba scholarship scheme tem indang jembiba mapang scholarship scheme tongtibang pongu aser centre-i sponsore asüba scheme asem indang jembi, koba tang Directorate of School Education-i benoka inyakdar, ta ashi.

Sentong nung lokti pela agizükba o jembiba mapang Economic Advisor, DoSE&L, Ministry of Education A. Srija-i, National Education Policy aser Merit Scholarship Scheme indang sensaksemtsü atema iba workshop ya ayongzük ta ashi. Laisa, scholarship ya Right to Education kübok 2008 küm tenzük, koba talisa senotsü nung tetsükdaktsü adokba ajanga class 8 nung school toktsürtem nem teyari agütsütsü atema benokba lir ta ashi.

Srija-isa, Nagaland nung scholarship menden 180 liaka kaketshirtem ishika dang National Scholarship Portal nung züngoksema lir, ta ashi. Lai ketdangsürtem dang sensaker tanurtem Merit Scholarship atema apply asütsü asoshi teyari agüja parnok education system-i tanaben anioktsü mepeshia metetdaktsü.

Workshop lapokba sentong agiba sülen NMMSS Presentation aser NSP Portal ajanga benokba, NMMSS dak sendakba nung Q & A Session aser NIC-NSP, NMMSS dak sendakba nung video tem sayuba, NPCI-i power point presentation agütsüba aser DEOs/DNOs tem den sensaksem sentong agiba amala sentong balala agia liasü.

You must be logged in to post a comment Login