Advisor Imkong-i Arrla 371A meyipa reprangshitsü nenshir

Advisor Imkong-i Arrla 371A meyipa reprangshitsü nenshir

Kohima, May 5, 2023 (TYO): Nagaland State Assembly-i ali aser rongsen indang ozüng jungjunga meteta ayutsü atema Arrla 371A meyipa reprangshitsü nüngdaker ta Soil & Water Resources and IPR Advisor Imkong L. Imchen-i Honibarnü ashi.

Arrla 371A ya angatettsüsa rasa mali aser talisa Clause IV atema Centre aser state sorkartem tsüngda terata ka nung lir ta pai ashi.

Ali aser idakji aliba rongsen ta asüba indang jungjunga lateta mali aser iba jagi Centre o state sorkari oil & natural gas atema inyakyim latettsüba nung timtem ajurur, ta Advisor Imkong-isa ashi.

Arrla 371A indang Clause IV nung ali kibur aser ali o idakji aliba rongsen agütsübaji nübor meyong ta shia lir. Parliament-i Petroleum and Natural Gas dak sendakba ozüngtem Nagaland nungbo mapa küma meinyaktsü ta July 26, 2010 nung NLA-i bangzüngtepa lir, ta paisa metetdaktsü.

“Ali telung nung aser tema nung aliba ajak Naga nunger meyong ta angateta Nagaland sorkari 2012 nung Nagaland Petroleum and Natural Gas Rules & Regulation yanglu aser iba ya Nagaland nung oil exploration nung temulung agüja yangluba lir. Iba sülen district 11 nung oil and gas fields 11 aliba nung mapa inyaktsü atema company tem dang nungi “Expressions of Interest” meshi. Ajisüaka Centre sorkari iba ya ozüngi memelar ta ashi aser state sorkar dang exploration masütsü tetuyuba ajanga aser terata adokbaji iba ya lir” ta Imkong Imchen-isa ashi.

“Arrla 371A ajanga Nagaland Assembly nem mineral oil maparen inyaktsü atema tashi magütsür” ta 2012 MHA memorandum nung shia lir.

Ajisüaka MHA indang office memorandum ya tim masü, mapa küma inyaka moutettsü aser tashiyim keta renemba lir, kechiyong Nagaland Assembly-i kodanga Mines and Minerals (Regulation and Development) Act 1957 mulunga agizüka mali, ta paisa metetdaktsü.

NLA nung züngsem 60 prong külemi bangzüng ka renemer Centre sorkar dangi mebenra Arrla 371A ya nüngdak mali akümer. Iba ya ozüngren onük ka lir aser ozüngi melaba ama inyaktsüla, ta paisa shisem.

“Iba ya legislative ken o ka asünung NLA-i Centre sorkar dangi abentsüla mesüra Supreme Court nung PIL ka benoktsüla. Züngsem 60 prongi dang mulungra Leader of the House-i Arrla 371A meyipa reprangshi aser Constitution nung tetezü keta enoktsü atema shidangtsüla” ta Advisor Imkong-isa ashi.

Constitution nung tenokdangba kecha magütsür mesüra meinprong kecha mesüi Naga nunger atema ‘special provision’ ya enoksem anungji tanü tashi Constitution nung Arrla ajak indang tashi lir ta paisa ashi.

Assam aser Nagaland chief minister temi disturbed area belt nung oil exploration atema MoU nung sign süteptsü mulungba nung Centre sorkari mulunga agizüktsüla kechiyong iba ya Constitution nung dena lir, ta Imkong Imchen-isa ashi.

You must be logged in to post a comment Login