Kohima, October 18 (TYO): Küm 22 dak tema Naga yimten olemtep agiyonga aruba sülen, PM Modi-i ita asem tsüngda iba olemtep tembangtsü mapang latettsüba tan ita tembangtsü.
Iba atema Nagaland Governor aser Interlocutor for Naga peace talks R N Ravi-i tanü kin hohotem, arogo, GBs aser civil society aika den ajurutepa senden ka menogo.
Iba senden nung Western Sumi Hoho, Sumi Hoho, Pungro Publi Forum, Konyak Union, United Sangtam Likhum Pumji, Chang Khulei Setsang, Phom Council, Lotha Hoho, Ao Senden, Chakhesang Public Organisation, Angami Public Organisation,Pochury Hoho, Yimchungru Tribal Council, Rengma Hoho, Zeliang Peoples’ Organisation, Kuki Inpi Nagaland, Kachari Tribal Council, Nagaland Garo Tribal Council, Karbi Union Nagaland, Eastern Nagaland Peoples’ Organsiation, Nagaland Gaon Burahs Forum, Nagaland Tribes Council, Central, Nagaland Tribes Council, Nagaland Baptist Churches Council aser Nagaland Joint Christian Forum nungi teshimtet nübo 116 tashi aden.
Iba senden nung United Naga Council, Manipur adentsü jaok saka parnok maden.
Hotel Japfu nung ghonda 2 shi senden amendang Governor R N Ravi-i Naga lennirtem dang olemtep agia aruba aser August 2015 nung NSCN(IM) aser India sorkar tsüngda Framework Agreement osang metetdaktsü.
Prime Minister Narendra Modi-i ita asem tsüngda telemtetba ka agitsü osang-a pai jangjashitsü.
Osangbenertemi senden nung adener aika den sensaksemdang India sorkari küm 22 tashi olemtepa aruba ya tembangnür ta Ravi-i ashiba osang lemsatep.
Olemtep metembangtetba ya Naga wako aser Temzüng balaka latettsü takhangba ajanga lir ta pai ashi, ta Naga lennirtemisa metetdaktsü.
Wako aser Temzüng balaka meshibaji tim dang saka India sorkari ibaji magizüktsü. Framework Agreement nung India aser Naga nunger linük balala ta kecha nunga shia mali, ta R N Ravi-isa lennirtem dang ashi.
Framework Agreement nung Nagaland Assembly indang menden 60 aliba nungi 80-90 tashi teimba akümtsü aser India Constitution nung Arrla 371(A) kübok temetentem agüja aliba magientsü lateta lir, ta paisa ashi.
Framework Agreement nungsa Assam, Manipur aser Arunachal Pradesh state tem nung aliba Naga nungertem pei pei Regional Autonomous Councils alitsü onük dena lir.
India sorkari NSCN (IM) aser Working Committee of Naga National Political Groups den olemtep balala aliba atema RN Ravi-i ashiba agi “telemtetba ka dang asütsü aser ibaji NSCN(IM) aser NNPGs-i agizüktsüla” ta ashi.
“Senden junga menogo aser Ravi-i kanga dang jangjajangja Naga yimten tebilemtsü indang osang lemsatepogo” ta NBCC secretary general Rev Zelhou Keyho-i ashi.
India sorkar taruba anogo 13 tsüngda Naga yimten latetnür ta asüba Governor Ravi-i metetdaktsüogo. Paisa Naga wako aser temzüng angatetteptsü teimla aliba shiogo, ta Zeliang peoples’ Organization Kohima lennir Joshua Newmai-ia ashi.
NSCN(IM)-i accord nung sign masü nungbo mesüra tanga teloktemi magizük nungbo India sorkar yimtem latettsü makok. Kati ka angatetteptsü atema iba ama senden ya tarutsü nunga amentsüla, ta APO vice president K T Vilie-o-ia ashi.
“Küm 22 tashi olemtepa aruaka telemtetba kecha magitet lir, telok kari kasa tia nung dang linür, saka public aser tangartemi Naga yimten tekaratiba nung latetdaktsünür ta Ravi-i ashi” ta Vilie-o-isa shisem.
R N Ravi-i tanü ashiba nung ajemdaker social activist Khekiye K Sema-ia ashiba agi “NSCN(IM)-i memulung nunga India sorkari Naga yimten latetnür. Iba ajanga küm 22 tashi olemtepa arudang India sorkari Naga nungeri ola adokba mangashidang aru, saka tang India sorkari nisung kari pusemba masü saka Naga nunger ajak nem pusemdaktsünür.”
You must be logged in to post a comment Login