Ato Kilonser Modi-i Chümoukedima Tribal Cultural Experience semzüktsü

Ato Kilonser Modi-i Chümoukedima Tribal Cultural Experience semzüktsü

Kohima, Metsüremi/March 07 (TYO): Ato Kilonser Narendra Modi-i Brehostibarnü virtual yimya ajanga Midway Retreat nung Chümoukedima Tribal Cultural Experience semzükja liasü.

Iba project ya Dimapur-Kohima tsüngta National Highway-29 tsünglanglen Tsiepama village nung lir.

PM Modi-i iba project ya Ministry of Tourism indang Swadesh Darshan 2.0 scheme nung shilem ka ama Commissioner & Secretary to the Government of Nagaland (Tourism) I. Kitto Zhimomi aser Ministry of Tourism Director Fakhre Alam aser Nagaland Tourism Director Viyelo Doulo nunger lia semzükja liasü.

Commissioner & Secretary to the Government of Nagaland (Tourism), Kitto Zhimomi-i iba sentong nung o tatsüka jembidang, Nagaland-i Industrial aser Green revolution memenep saka tourism sector nung tajangzük agitsüla, ta ashi.

Swadesh Darshan 1.0 kübok Peren, Kohima, Wokha, Mokokchung, Mon aser Tuensang nung project balala renemogo, ta pai ashi.

Swadesh Darshan 2.0 kübok Niuland aser Chümoukedima district tem nung project balala tenzüka lir. Iba project kübok tanüngba district ti nung project tenzüktsü atema Ministry of Tourism ajanga sen agütsütsü imlar, ta pai ashi.

Swadesh Darshan 1.0 kübok state nung renemer aliba project tem state sorkari yakta semzüktsü aser itemji ajanga Nagaland State Institute of Hotel Management (SIHM) nung hospitality sector nung courses balala agiba kaketshirtem asoshi employment tsütsü maongka agütsütsü, ta Zhimomi-i ashi.

State nung Swadesh Darshan projects ya PPP yimya nung inyaktsü aser item hostel tem anepalutsü asoshi SIHM nungi kaketshir tajung adokdaktsüner aser Naga nunger yimya awashi ajungba, aser sobaliba tajung ajanga state nung tourism tsütsü temelenshi arutsü, ta pai ashi.

2023 küm asen state indang GDP ya sen crore 37000 shi liasü aser yangji tourism indang shilem 0.1 liasü, koba shilem 5 tashi bo kumdaktsütsüla aser ibaji ajanga mapa mangu aliba lanurtem nem mapa agütsütettsü.

Naga nunger ya state alema orrbo mapa nung temulung agüja inyaker, saka state telungzük nung ‘khusi khusi’ akumer aser iba yimyaji indoktsüla, ta Kitto Zhimomi-i ashi.

Iba atema pai SIHM nung azüngertem dang temulung agüja aser bendanga agütsür azüngtsü, mapa inyaktsü tejangraba nung state nung tourism sector renlokdaktsütsü nükjidong yur azüngtsü ayongzük.

Iba project atema Tsiepama village ajanga ali agütsüba asoshia tenüngsang agüja jembidang Zhimomi-i maneni putu menden dang tarutsü anogotem nunga sorkar aser department den yariteptsü ayongzüka liasü.

Yimtsüng telungzük nung iba project amenokba atema Tsiepama Village Council chairman Seyievizo Visezuo-i pelaba lemsatep aser lenla ajak nung yariteptsü aser amalitep akatsü ashi.

Paisa project atema department-i nüngdakra ali tali agütsütsü ta ashi.

Iba sentong nung Nagaland Association of Tour Operators (NATO) tir Kejaroko Pieru-i ashiba agi, Nagaland nung alinük tebour tajung, sobaliba balala aser yimsü-yimbong ya rongsen ka ngutettsü yongyaseta atar amai lir.

Nagaland nung tourism tsütsü nükla tulu lir, aser terenlok ataba maongka-a jenti lir, ta pai ashi.

Nüngdakba facilities aser ki o jen melira Nagaland ama yimtsüng aser meta tezülen aliba tesemtemi maneni dangar memeneptsü aser tourism ajanga tajangzük bener aruba mangutsü, ta Pieru-i ashi.

Nagaland nung tourism renloktsü ya tesemdangertem asoshi tesem tebour tajung yanglutsüba kisüng masü saka asen nüburtem nem tashi agütsüba, asen sobaliba senmang wazüka ayuba aser asen nüburtem asoshi sustainable livelihoods adokdaktsüba ya dena lir, ta pai ashi.

Alima den lirumendema hospitality service agütsütsü atema tourism capacity building sentong tem kanga tongtipang lir, ta ashi.

Pai government aser private investors nungi stakeholders ajunga dang lungjemer Nagaland nung tourism ajungkettsü asoshi meranga inyaktsü ayongzük.

Ministry of Tourism ajanga taoba mapang terenlok mapa inyakba aser sentong ayongzükba ajanga Nagaland nung tourism aintsü asoshi tamendak dak akanga yanglu, ta Nagaland Tourism Association tir Vimeto Vakha-i ashi.

Ki o jen nung sen indokba, Naga nunger sobaliba temaba jenjangi ajungketba aser capacity building amala sentong ayongzükba ajanga state nung tourism sector kanga junga melenshiogo, ta pai ashi.

Iba sentong nung menden ya Additional Director, Tourism, Tiarenla Rutsa liasü aser Project Development and Management Consultant nungi ketdangsür temi iba project undang blue-print PowerPoint presentation agüja liasü.

Iba sentong nung Nagaland SIHM nungi tesayur aser kaketshirtem dena liasü.

You must be logged in to post a comment Login