Bihar nung Oct-Nov tsüngda assembly election agitsü

New Delhi, July 19 (Agencies): Taruba Bihar assembly election October tatemlen aser November tetenzüklen telemsa yur anogo balala nung agitsü aser iba election nung BJP aser ‘Janata Parivar’ na sashia tokteptsü.
Election Commission (EC) osang ajanga ashiba agi, Commission-i state nung election maparen reprangshimi marudang state ketdangsertem election maparen arisanga inyakdagi.
Chief Election Commissioner Nasim Zaidi aser Election Commissioner Achal Kumar Joti nati ketdangser kar anisemer taruba ita tetenzüklen state yimtiba Patna semdangtsü aser state ketdangsertem, police aser yimtenren party tem den o lemtep akatsü sentong lir, ta kasa osang ajanga ashi.
MLA züngsem 243 aliba Bihar assembly November 29 nü tembangtsü aser ibaji matongdang züngsem tasentem shimtsüla. Linük temzüng nung assembly tembangtsü ita trok lia tashi nunga election jelia agitettsü.
Delhi Assembly election nung BJP-i tamakok kanga mejungi anguba sülen parnoki Bihar election nungbo takok angutsü nükjidong yur inyaker, aser par party-i Chief Minister Nitish Kumar aser RJD tongti Lalu Prasad na teloktep den tokteptsü.
Bihar election sülen Tamil Nadu, West Bengal, Kerala aser Assam state tem nunga kobi melii election agitsü sentong lir.
July 31 nü electoral roll sayatsü asoshi Election Commission-i renemdagi.
Iba mapang nung Bihar kija nung election agitsü asünungji EC-i Central sepaitem peria angutsü imlar.
July 31 nü electoral roll sayaba sülen state electoral ketdangsertemi electoral roll tatemsa reprangshimtsü.
EC-i tsüngsang-mopung, benjungbentsü, school-college tatidang, sodi anogotem aser tzümetsüng tensa ajak kanga junga lenla ajaklen nungi shisadangba sülen election anogotem shimtettsü.
EC-i Bihar nung constituency ajak reprangshima telemsa asem yangluogo. Item telemsa asem nung mepetmesü adoktsüsa aliba constituency tem nung sepaitem timba yoktsü sentong lir, ta EC tongti ketdangser kati ashi.
Assembly constituency 243 nungi constituency 36 nung Election Commission-i voter-verified paper audit trail (VVPAT) amshitsü.
State nung Maoists telungpuri timtem agütsüba tensa asadangba sülen Central sepaitem meshitsü.

You must be logged in to post a comment Login