CAG-i Nagaland govt inyakyim nung meshitak aika putet

Kohima, Mar 28 (TYO) : Comptroller & Auditor General (CAG) of India-i yaküm küm March 31, 2016 tashi nung Nagaland government kübok department balalai senotsü amshia inyakba maparen reprangdangba nung meshitaki inyakba mapatem aika puteta lir.
Iba CAG osang ya tanü Mongolbar nü Nagaland tatar senden nung benok dang department aika nung senotsü meshitaki amshiba putetba metetdaktsü
Item meshitak inyakba putetba rongnung, Tourism department nung Nagaland Tourism Policy 2001 nung shia aliba ama state government Toursim sentong balaka yanglua makaba ajanga sentong mashimashi shimteta inyakba agi takoksa tulu nguogo ta CAG-i metetdaktsü.
Iba jagi Tourism sentong tulu ana “Destination Dimapur aser Tourist Destination,Chesezu” atema senbo crore 15.95 endok saka item sentongtemjibo merenemteti tanen aküm.
Ano, Dimapur nung Convention Centre yangluba nung agütsütsü nangzükba ama nüngdaktem enoka meyangluletba ajanga senbo crore 4.57 endoker mamshitet yua lir. Toursim department-isa mapabo meinyak ser senbo crore 19.63 agütsüba putetter ta CAG-isa metetdaktsü.
Dimapur nung sen crore 17.69 endoka yangluba State Institute of Hotel Management tang küm 9 sülena tenzüka moutet lir.
Tourism department-isa tesem balala nung center nungi sen meshia kiojen 16 tashi yanglu saka itemji department den kecha inyakyim ka lateta maka nisungtem nem amshidaktsüdagi ta CAG osang nungsa shia lir.

Nagaland state Lottery ayokba maparen nunga state sorkari lottery ayoktsü pur shimba nung miimshia inyakba ajanga okadak ken o benoktsüsa aküm aser lottery ayokertem danga state meyong shilem kanga ajema meshiba ajanga state government sen crore 37.80 agi akoksaba osang CAG-isa metetdaktsü.
Nagaland State Transport department nunga sen aruba meshitaki amshia lir aser VIP aser government nung ketdangser tulurtemi amshiba gari nung dena NST department-i subsidy sen meshia lir ta CAG-isa ashi. Alichen nunga Helipad-bo yanglu saka electric yindong talang aliba agi mamshitet aser ano Kohima nung Inter State Bus Terminal sen crore 8.92 enoker ali kiburtem den mangatettep aliba ajanga merenemtet anena lir. Ano,. 2016 küm March tashi nung lateta akaba inyakyim anema Axis bank account ka nung revenue aruba sen crore 8.37 yua liasü.
Treasuries & Accounts department nunga Zunheboto aser Dimapur nung pension sen crore 5.58 meshitaki agizüka agiba puteta lir. Ano, department kar nung DDO aser Treasury officer-temi jungjuna mereprangba ajanga sen crore 1.96 meshitaki agizükba putetogo.
Item rongnungji School Education department nung DDO pezüi tiyazü bill agütsür sen lakh 96.74 meshitaki agizük aser ano Veterinary & Animal Husbandry Department nunga DDO anati budget nungbo mali ser nung TA yanglur sen lakhs 46.57 agizüka agi.
Additional Deputy Commissioner (ADC), Niuland-ia tiyazü bill 12 yanglur sen lakh 37.99 agizük aser Sub-Divisional Officer (Civil) Akuluto-ia budget nung lemzüka maliba sen TA atema sen lakh 3.73 lakh agizüka agi.
Ano, Public Works (R&B) Department nung Executive Engineer anati inyaker mali ser nung nisung tenüng tiyazü tenüng nung sen lakh 9.12 agizüka agi.
Ano, Sericulture Department nunga DDO kati tamalen agiadoker ser nung kasa tenüng nung House rent sen lakh 0.99 agizüka agi.
Assistant General Manager (AGM), NST, Zunheboto-ia March 2015 nungi May 2015 tashi ita sen talila yanglur sen lakh 1.24 agizüka agiba puteta lir.
Municipal Affairs department nunga Additional Director-i Roto Crates capacity 100 litre (Model: RFLB 60 LI) alitsü approved süa yur pa mulungka agi kasa sen agi 60 litre capacity dang ali aser oset junga matong ser senbo crore 1.11 agütsü.
Techinical Education department nunga National Institute of Technology nungi anguba sen crore 5.08 Government senpongi mait agia adok ta CAG-isa metetdaktsü.
Health & family welfare department nunga NEC nungi yokba sen crore 1.75 nungi Director-i medical oset tenet magütsü ser iba tenüng nung sen lakh 36.66 agüjaa adok aser NEC ajanga sanction masüba oset ana asoshi sen lakh 17.19 agüja adok.
PWD ( R&B) department nunga Dimapur Division nung Executive Engineer kati mapa nung sen talila tutsüba sülen sen crore 8.01 agütsüba puteta lir.
Rural Development department nunga BDO Ghatashi-i MGNREGS nungi 2013-14 küm aruba sen crore 8.69 nungi sen crore 2.53 private bank account ana nung enok aser iba senji mashi amshir asütsü südi ta CAG-isa metetdaktsü.
Fisheries department nunga center nungi temulung melemtetba nisungtem tenüng nung sen crore 4.99 agizük aser sen ajungaji nisung ka nem agütsü aser iba nisung tenüngjibo ” doubtful beneficiaries list’ nunga mali asü aser iba sen nung jagi sen crore 1.77 mapa meinyak ser agütsüba puteta lir.
National Highway Authority of India nungi Deputy Commissioner, Dimapur ajanga sen lakh 50.74 ‘ compensation atema ‘Tourism department’ kübok agizük saka iba senji government senpongi mait ta CAG-isa metetdaktsü.
Taxation department nunga tax agütsürtemi meshitaki agütsüba junga mereprangi agizükba ajanga government sen crore ka dak tali agi akoksadaktsüba CAG-isa puteta lir.

You must be logged in to post a comment Login