Centre-i MDR lemtet reprangshitsüla

– P Tiamongba Aier

Centre sorkari October 15, 2026 nungi Unified Payments Interface (UPI) ajanga Rs 2,000 tema yokba atema merchant discount rate (MDR) 0.4% agitsü aser teimtibai Rs 300 tashi MDR agitsü osang metetdaktsüogo. Külen, Rs 75,000 ser tema yokba atema Rs 300 flat charge agitsü aser ibaji talir dang nungi masü saka merchant dang nungi agitsü aser senji facilitating bank o payments interface tsüngda lemsatsü. Ajisüaka, kijatem aser merchant tsüngda senotsü terara yoktepbabo angati asütsü ta Centre-i shiogo. MDR ta asüba ya digital payments maparen inyaktsü atema shishilembartem dang nungi agiba fee ka lir. Ajisüaka, Centre-i MDR agitsüba lemtet ya telok balala, Opposition aser public-i ashishiteper aser karibo American card companies yaritsü atema iba lemtet agiogo ta aitsür. UPI tiptema inyaka aoba nung senotsü aika endoker. UPI maparen atema küm ka nung Rs 20,000 crore shi endoker aser iba nung transaction processing, technical support aser fraud prevention maparen dena lir ta industry ajanga asadangtetba osang ka metetdaktsüogo. 2025-26 tsüngda UPI ajanga 24,000 crore transactions tema liasü aser 2024-25 tsüngda UPI ajanga Rs 981 crore ashikülaka amshiba ataloka liasü. Item takoksa ya security metokmeperi masü saka fraud detection aser protection maparen asoshi senotsü teti nüngdakba kuli lir. Centre-ibo consumers-i sen talila meindoktsü ta ashir saka tatem nungbo ibala khuret ya inyakyim tilala ajangasa consumer nemsa benlokja atemer. Reserve Bank of India (RBI)-i 2025-26 atema surplus dividend ama Rs 2.87 lakh crore agütsüogo ta Opposition-i ashir. Iba surplus ya general revenue nung aiter anungji UPI operations subsidise asüba nunga iba sen ya amshitsü lenmang sadema lir ta parnoki ashir. Rs 2000 tema totzü aliba atema Rs 5 UPI charge agiba nung tetendaktsü ta petrol pump dealers-i metetdaktsüogo. All India Petroleum Dealers Association (AIPDA)-i iba tebilemtsü lemsatepogo aser parnoki sorkar ketdangsürtem den merchant discount rate (MDR) inyakyim nung parnok madentsü jembidar. Külen, state aika nung petrol pump dealers-i UPI masü saka cash ajanga dang totzü ayoktsü ta amokmerenogo. Maneni, neighbourhood stores 150,000 tenüng nung All India Mobile Retailers Association (AIMRA)-ia sorkar dang company temi handset jenjang atuba agi 40% year-on-year drop ajurua aliba tebilemtsü lemsatepogo, anungji MDR agitsüba ya meyipa reprangshiang ta parnoki shiogo. Ano, FMCG general trade industry body All India Consumer Products Distributors Federation (AICPDF)-ia sorkar dangi iba atema shidi ka zülutsü lemtetogo aser Retailers Association of India (RAI)-ia sorkar den jembitepdar. Anosa, tarutsü anogotem telok balalai pei pei khuret aser tebilemtsü lemsateptsü saka Centre sorkari iba lemtet ya magientsü ama merangmeranga noktaka lir anungji tatem nungbo tai maket consumer temisa MDR ta ajaba fee ji kolen ka nungi menoktsüsa akümtsü, kechiyong shishilembartemi parnok akoksabo shishilemba masütsü. Tang BJP-i aniba NDA sorkar ajanga mapa tajung ka inyaktetbaji digital public infrastructure ulushiba ya lir. Parnoki iba wadang nung temulung agüja merangba ajanga nübortemi UPI kanga bulua amshir. Tanü putu nung jila aser yimti nung alirtemi dang masü saka meta talangtiba pilaa orr aliba yimtsüng nung alir katia GPay, PayTM, PhonePe, BHIM amala apps amshia senotsü yokteper aser iba ya kangasa tajung lir. Anungji Centre sorkari telok balala aser kijatemi ola adokba angashia senso ajak asoshi bilemja, kanga junga asadanger MDR fee ya magii kümshia Reserve Bank of India (RBI) ajanga surplus dividend agütsüba nungi agiteta UPI maparen nung amshitsü lenmang lir. Nagaland nunga shishilembar telok aika tenteta lir anungji parnoki linük kübok tangalen ola adokba amaji yabo majunga, onokia magizüker ta ashitsü tim. Linük ajunga dak kongshiba ken o tem atemabo asenokia atsüanema meli tangar denji liromedema aser pusema nungita ola adoktsüla.

You must be logged in to post a comment Login