Department temi senotsü timi amshitsüla: J. Alam

Dimapur, July 22, 2022 (TYO): Hokolbarnü Chief Secretary, J. Alam-i Fisheries & Aquatic Resources, Land Resources aser Soil & Water Conservation department tem den senden menogo.

Iba mapang pai department tem dang senotsü timi amshitsü aser schemes tangutsüpurtemi tajangzük angutsü atema inyaktsü ayongzük.

2021-2022 tsüngda Department-i yangluba fishery ponds nung ango 9,151 MT tashi metsü aser ango metsür nem subsidised jenjang nung fish seeds lakh 280 agütsü, ta Fisheries & Aquatic Resources Department-i ashi.

Department-i 2030 tashi nung WHO-i ashiba ama 11 Kg per capita consumption atongtsü alizüng lir aser 2030 tashi 22,000 MT fish production atongtsü, ta parnokisa ashi.

Fisheries & Aquatic Resources Department-isa Technical staff aser garitem peria maliba khuret lemsatep.

Chief Secretary-i department dang common fish farming atema tesemtem jangjatsü ashi aser inyakyim tajung aser tasentem atonga inyaktsü ayongzük.

Department of Land Resources-ia Pradhan Mantri Krishi Sinchayee Yojana – Watershed Development Component 2.0 (CSS) aser State Schemes kübok Rubber Plantation, Coffee Plantation, Arecanut Plantation, Springshed Management, Permaculture based approach amala mapa inyakba osang lemsatep.

Nagaland nung Coffee Plantation nung tajangzük lir aser 50,000 hectares nung coffee lu ayimtsü alizüng lir. State nung Coffee Bars 21 yangluogo aser department-i machine tem agütsüogo, ta Land Resources Department-isa metetdaktsü.

Chief Secretary J Alam-i Department dang maparen teimba inyaktsü mesüra staff ajemtsü indang tebilemba ka lemsatep. Paisa Cadre Review nung temulung agütsütsü ashi.

Department of Soil & Water Conservation-ia Soil Survey & Land Use Planning, Nursery Development, Integrated Watershed Management Project, Mechanised Land Development, Integrated Land Development Under Negotiated Loan, Integrated Catchment Area, RKVY, National Mission for  Sustainable Agriculture aser Digital Agriculture Mission under National E-Governance Plan Agriculture osangtem lemsatep.

Sechu-Zubza nung aliba State Soil & Conservation Research & Training Centre nungi Regional Centre akümtsü atema jembidar, ta Department of Soil & Water Conservation-isa metetdaktsü.

Chief Secretary J Alam-i National E-Governance Plan Agriculture scheme kübok Digital Agriculture Mission süoki ia inyaktsü atema metetdaktsü.

Iba ajanga departments aser agencies aika sendakteptsü aser Prime Minister Narendra Modi-ia iba nung temulung kanga agütsür, ta J Alam-isa ashi.

Directorate aser district ajak nung Soil Testing mapa junga inyakdar aser maneni department-i iba mapa maneni inyaktsü ayongzüker. Department-isa laboratory tem nungi revenue models inyaktsü nenshir, ta Chief Secretary-isa metetdaktsü.

Department temi schemes aser projects inyakba indang publicity aser advertisement shitak agütsütsüla. Iba ajanga selection process tajungba akümtsü aser tim beneficiary temi tenüng agüja tajangzük agitsü akok, ta J. Alam-isa ashi.

You must be logged in to post a comment Login