Dimapur, Tsüklai/Feb. 07 (TYO): National SC- ST Hub (NSSH) Ministry of Micro Small and Medium Enterprise (MSME) kübok “Encouraging Entrepreneurial Emergence,” omen nung ajemdaker anogo asem State Level Exhibition and Entrepreneurship Conclave (SLEEC) sentong ka February 6, 2020 nü tenzükogo.
Iba sentong nung Industries & Commerce, Labour & Employment, Skill Development & Entrepreneurship Advisor, Imnatiba alakteta tejaoker ama arua dena 1st generation Naga entrepreneurs tem dang mangdang tulu ayutsü aser nükjidong shidak ayutsü ajungshi aser parnok dang Central aser State Government nati entrepreneurs nem scheme balala agütsüba nungi ajangzüktsü ayongzük.
Pai ashiba agi, Nagaland asoshi Entrepreneurship ya bendanger amai lir, saka rongsenketsüng tejakleni nunger aotsü asoshi lenmang ya dang lir amai bilemer. Paisa department dang kanga kümdanga asameyangtsü aser entrepreneurs tem den tesendaktep tajungba yanglua maneni yaritsü mepishi.
Telungpur, arogor aser lokti tentet balala nungi tajangzük makaba sarusaji agi entrepreneurs nem khuret magütsütsüla, ta Imnatiba-isa ashi. Paisa entrepreneurs tem dang tasa/sentong yanglua sorkar dangi bener arutsü ajungshi aser MSME ministry den department kanga junga sendakteper inyaker, ta ashi.
Iba sentong nung okila jembiba mapang, MSME ya kanga tejangja sector tuluka lir, kobai linük indang GDP nung shilem 29 agütsür aser India indang total export shilem 49 lir, ta Director MSME, Government of India, Mercy Epao-i ashi.
SC/ST tem ya mainstream economy-i anu maru, anungji SC/ST pur nem lenmang balala nung teyari agütsütsü asoshi Ato Kilonser Modi-i 2016 küm October ita budget sen crore 490 nung SC/ST Hub scheme ya tenzük, ta Mercy-i ashi.
Mercy-i MSME schemes nung aliba Special Marketing Assistance Scheme, Single Point Registration scheme, management courses for entrepreneurs, capacity and Entrepreneurial development, International Corporation scheme, Credit Link capital subsidy amala maparen rasa asgu aser entrepreneurs tem dang MSME indang website nung agüja aliba zünger yangji agüja aliba teyari agitsü ajungshi.
“An overview of Entrepreneurship in Nagaland” onük nung ajemdaker sentong nung jembiba mapang, Governing Council YouthNet indang Chairperson, Hekani Jakhalu-i ashiba agi, Nagaland nung mapa manguba tebilemtsü koktettsü asoshi tanga lenmangji local Entrepreneurship ya dang lir.
Nagaland nung tang mapa inyaktettsüsa arishi küm 15 nungi 35 tsüngda (2011 census) nütsüng yongsük lakh 8 shi lir, aser Nagaland asoshi ya onsara lir, ta Hekani-i ashi.
State nung entrepreneurs temi tetsükdaktsü ajurubatem indang onüktem nungia lai kar lemsatepa liasü.
Iba sentong nung tajangzük angur (beneficiaries) tenet nem PMMY aser Stand Up India scheme kübok MSME sanctioned letters agüja liasü.
Iba sentong nung shilem ka ama lisopuri yanglutetba osettsüset, food processing aser MSME innovative product tem atema stall 40 shi amenoka lir.
Iba sentong nung Principal Secretary to the Government of Nagaland, Industries and Commerce, Lithrongla G.Chishi, IAS ajanga tarur pela agizükba o jembi, Note Grid Children’s Choir temi temeja ken ka aten aser Rev. Chumben Kyong-i sentong tenzüka sarasadem.
Maneni Director, Industries and Commerce, K. Hokishe Assumi ajanga tepela o jembia liasü.

You must be logged in to post a comment Login