EC-i Rajya Sabha election thinena atatsü lemtetogo

New Delhi, Metsüremi/March 24 (Agencies): COVID-19 tashidak pokteter aliba ajanga election agitsü aliba state tem nung inyaksangshi ajak shibanga ataba apir Election Commission-i Mongolbarnü menden 18 atema Rajya Sabha election thinenogo. EC sangdong ka ajanga, taoba mapang sangdongba candidate tem kasa dang alitsü aser election agitsü aser vote azüngtsüba anogo mapang tatong nung sangdongtsü, ta metetdaktsüogo.
TOI-i tanep Andhra Pradesh, Gujarat, Jharkhand, Madhya Pradesh, Manipur, Meghalaya aser Rajasthan nung menden 18 atema RS election agitsü aliba EC-i thinentsü akok ta sangdonger liasü.
EC sangdong ka ajanga: “tang health tsütsü imlaa maliba timtem adoker aliba ajanga lokti senden takok tashi athitsü asoshi nüngdaka kümogo. Taruba election atema polling officials, political party agent tem, support officials aser legislative assemblies züngsemtem election agiba anogo adenshitsüsa akümtsü, koba linük nung tang tetuyuba agütsür aliba den tapet masütsü.”
EC-i 55buba Rajya Sabha election February 25 nü agitsü ta sangdonger liasü. BJP MP Birender Singh-i toktsüba menden tazüng ka atemaa bypoll agitsü sangdongogo. Menden ajak atema election March 26 nü agitsü renemer liasü. Candidate 37 kecha tetoktepba makai elect asüba aser West Bengal nung menden atema TMC candidate ka indang nomination papers magizükba sülen Gujarat aser Andhra Pradesh nung menden pezüzü, Rajasthan aser Madhya Pradesh nung asemsem, Jharkhand nung ana aser Manipur aser Meghalaya nung menden kaka atema Brehostibarnü election agitsü liasü.
Ajisüaka World Health Organisation-i Novel Coronavirus COVID-19 ya alima ajunga atema pandemic ka ta March 11 nü sangdongogo. Iba sülen Centre sorkari COVID- 19 prokshia meyoktsü asoshi tetuyuba aika agütsüogo. Centre-i March 20 nü state sorkar ajak dang COVID-19 prokshia aoba yinzü raksatsütsü asoshi jenjang tapet agitsü tuyuogo. Tetuyuba nung March 3 tashi train mesenzüi atatsü aser mozüki, telecom, mozü ayokdak aser lichaliyongtsü ayokdak dokantem dak alaker tanga inyakyim ajak shibanga atatsü densema lir. Maneni ano March 23 nü domestic March 24 nü nungi mesenzüi atatsü sangdongogo. State sorkartemia tetuyuba balala den local transportation ajak mesenzüi atatsü tuyuogo.
Ken o tejangjaba nung asadangogo ta shia EC-i ashiba agi, Representation of the People Act, 1951, Section 153 kübok commission nem kuli tejangja ngutetra election dak sendakba nung jenjang tapet agitsü tashi agüja lir. “Iba dak ajemdaker EC-i election thinenogo. Election atema sangdonger aliba candidate tem kasa dang asütsü. Election agitsü anogo aser vote azüngtsüba anogo tensa asadanger mapang tatong nung metetdaktsütsü,” ta EC-i sangdong ka ajanga metetdaktsü.

You must be logged in to post a comment Login