Economics & Statistics Day nung data shitak bendentsü ayongzük

Economics & Statistics Day nung data shitak bendentsü ayongzük

Directorate of Economics and Statics Nagaland, Kohima indang Conference Hall  nung Home Commissioner Nagaland, R. Ramakrishnan IAS-i 12 buba National Statistics Day nung o jembidang agiba noksa angur.

Kohima, Aami (June) 29 (TYO): Nagaland nung alirtem peridaktsütsü aser taküm jenjang tajungba kümdaktsütsü alizüng tongteta inyaktsü atema planners-i timi database system renemtsüla ta tanü Nagaland Home Commissioner, R Ramakrishnan, IAS-i ayongzük.
Tanü Directorate of Economics and Statistics-i 12 buba National Statistics Day sentong ayongzüka agidang R Ramakrishnan-i iba tayongzükba agütsü.
“Quality Assurance in Official Statistics” omen nung ajemdaker agiba sentong nung pai policy yanglutsü aser teküpokba jenjang nung mapa inyaktsü atema data shitak aser tejangja nüngdaker ta ashi.
Rural, district aser state jenjangtem nung sorkar department temi agütsüba Nagaland data aser Election department-i agütsüba data meputeper. Anungji Economics and Statistics Department-i data shitakba aser tejangjaba ka renemtsü imlar, ta R Ramakrishnan-isa metetdaktsü.
State sorkari data management system tajungba kümdaktsütsü atema mapa inyakdar aser Aadhaar o digital payment systems tenzükba ajanga data bendenba mapa nung yarir, ta paisa shisem.
Directorate of Economics and Statistics-i adokba Village Level Development Indicators (VLDI) nung ashiba agi, 2016-17 tsüngda Nagaland nung aliba yimtsüng 1428 nungi yimtsüng 1326 nung survey ka agiba nung 2011 census nung aliba ama item yimtsüng nung kilen 266581 nungi nütsüng 1319843 lir.
Village Level Development Indicators 2016 Report nung Nagaland kübok district 11 nung Block 75 kübok yimtsüng 1326 indang osang bendena lir.
Technical khuret kar aliba ajanga yimtsüng 102 nung survey magitet, ta department nung joint director Neidilhou Angami-i ashi.
Iba survey nung bushitetba rongnung yimtsüng 1326 nung Longleng district kübok Aboiri yimtsüng dak alaka yimtsüng 1325 electrified asüba onük ka lir.
Yimtsüng 644 tashi surface road agi sendaktepa lir, yimtsüng 1317 nung unsurface road lir aser iba ajanga yimtsüng karbo surface aser unsurface road agi sendaktepa aliba sayur.
Yimtsüng 192 tashi Government transport facility agi tonga lir aser yimtsüng 942 nija transport agi tonga lir ta survey nungsa bushitet.
Yimtsüng 1326 nungi 1308 nung telephone service (Mobile, WLL etc) lir aser yimtsüng 18 nung telephone service mali. Nagaland kübok yimtsüng 113 nung dang internet services agir ta survey ajanga bushiteta lir.
Yimtsüng 1306 nung government primary school lapoka lir aser yimtsüng 131 nung private primary school facilities lir. Maneni, yimtsüng 609 nung Government Middle School aser yimtsüng 78 nung Private Middle School lapoka lir. Ano, yimtsüng 202 nung Government High School aser yimtsüng 55 nung Private High School lir aser yimtsüng 20 nungbo Government aser Private Higher Secondary School naprong lapoka lir, ta Village Level Development Indicators 2016 Report nungsa shia lir.
Health care tsütsü yimtsüng 494 nung dispensary mesüra sub-center lir, yimtsüng 170 nung Primary Health Center (PHC), yimtsüng 52 nung Community Health Center aser yimtsüng 18 nung Hospital facility lir, ta survey ajanga bushitet.
Yimtsüngtem rongnung Kohima district kübok Kohima yimtsüng aser Wokha district kübok Chukitong yimtsüngtemi maximum basic amenity services agir. Yimtsüng ana yagi Nagaland nung basic amenities 31 nungi 26 agir.
Basic amenities tajemba agiba yimtsüngji Kiphire district kübok Metonger yimtsüng lir aser parnoki electricity aser telephone service dang agir, ta survey ajangasa bushitet.
Nagaland nung basic amenities teimba agiba district anaji- Kohima district aser Phek district lir aser ishiba agiba district anaji- Longleng district aser Kiphire district lir, ta Village Level Development Indicators 2016 Report nungsa shia lir.
Nagaland nung basic amenities teimba agibaji Electricity, Road, Telephone service, Government Primary school aser Anganwadi Center lir aser tajemba agibaji Veterinary Dispensary, Hospital Community Health Centre aser Higher Secondary lir, ta parnokisa ashi.

You must be logged in to post a comment Login