Engineer temi loktiliba ajungtsü atema inyaker:  Metsubo  Jamir

Engineer temi loktiliba ajungtsü atema inyaker:  Metsubo  Jamir

Kohima Hotel Japfu nung North East Engineers conference akaba mapang Minister Metsubo Jamir-i shilem agia jembiba noksa nung angur.

Kohima, July 22, 2022 (TYO): Engineer temi langka tasen ka purapitettsü mesüra yanglua aliba ka tajungba kümdakja loktiliba ajungtsü atema inyaker ta Rural Development Minister, Metsubo Jamir-i ashi.

Engineer temi inyaktetba mapatem ajanga taküm libaliro nung teyari angur aser ajangzüker, ta paisa ashi.

Federation of Nagaland State Engineering Services Association (FONSESA)-i Indian Engineers Federation (North East Region) (INDEF NER) Mid Term cum Annual Council Meeting nung jembidang Minister Metsubo-i iba ya metetdaktsü. Iba sentog nung pai Chief Minister Neiphiu Rio tenüng nung shilem agia liasü.

“Tanü putu nung machineries, systems aser gadgets medeni nisungtem liyonga moutettsü. Asenoki item osettem zübazüba amshir saka engineer tem aliba ajanga item ya asenoki amshiteter” ta pai ashi.

“India’er Act/Look East Policy ajanga northeast state tem kanga tongtipang kümdaktsüogo. North-East region ya Bangladesh aser Myanmar amala linüktem den anasatepa lir. Külen India’er foreign policy nung Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) den tesentaktep akangshir anungji iba nung North-East state tem ya India aser Southeast Asia tsüngda apu ka ama lir” ta Metsubo-i metetdaktsü.

North-East nung ali rongsen onsara lir aser linük water resources 34% shi ka aser hydropower tashi 40% shi lir, ta paisa ashi.

Union Finance Minister Nirmala Sitharaman-i northeast nung Rs. 1,34,200 crore jungnüa rail, road aser air connectivity mapatongtem inyaktsü metetdaktsüogo. Item mapatong ya tanüngba India aser North-East tali sendakteptsü atema lir, ta Minister Metsubo-isa ashi.

North East region ya terenlok aser tejakleni aodak tongti tesem ka lir ajisüaka asenoki nüngdakba aika mali, ta paisa ashi.

Indian Engineers’ Federation (North East Region) (INDEF NER) ajanga lisopurtemi nüngdakba atema tongti süa inyaktsüla. Technology kanga ainba ama tanü engineer temi lipuküm aser alima kümzüka yua asenok tejakleni aotsü atema merangtsüla, ta paisa shisem.

“Nenoki innovative systems shisatetba aser infrastructures yangluba ajanga lipuküm nem timtem bentsür marutsüla” ta Metsubo-isa ashi.

Tanü senden nung INDEF NER-i onük asem takhangba agütsüshiogo. Parnoki technical personnel ajanga technical government departments ketdangsütsü, engineers vis-à-vis administrative services tsüngda tebendang malitsü aser National Engineering Commission tentettsü atema akhanger.

Technical departments nung Technical nisungtem nem Secretary / Joint Secretary / Deputy Secretary inyakdaktsüba ajanga Technical departments tajungba akümtsü, ta INDEF NER president Pura Tupe-i ashi.

Engineer temi terenlok mapa nung tongtipang shilem agir saka Administrative services nung ketdangsürtem jenjang aser itasen ama manugur. Anungji Engineers vis-à-vis administrative services tebendang malitsüla ta Pura Tupe-isa ashi.

Engineers aser Administrative Services Officers nem kasa jenjang aser tajangzük agütsütsüla, ta paisa ashi.

India nung Engineering Commission ka tentettsüla. March 11, 2005 nü Prime Minister Dr. Monmohan Singh dang Engineering Commission ka tentettsü atema temepishiba agüja liasü, ta INDEF NER president-isa metetdaktsü.

Indian Engineers Federation general secretary Paluk Sharma-ia o jembidang state units aser INDEF NER ajanga Prime Minister nem onük asem takhangba agütsüba mapa akümtsü atema maneni yariteptsü ayongzük.

Iba sentong nung FONSESA president K. Hutoi Sema-i tesentepertem pelaa agizük aser FONSESA Secretary General Mezivil Kikhi-i anküp tepela o jembi.

You must be logged in to post a comment Login