New Delhi, Tsüklai (February) 01, 2018: Yangtepnü (Brihostibar) Union Finance Minister, Arun Jaitley-i Parliament nung Union Budget benoktsü atema North Block nungi Parliament-i apusoa aoba noksa nung angur. Kasa noksa nung Minister of State for Finance ministers -Shiv Pratap Shukla aser P Radhakrishnan na, Economic Affairs Secretary, Shaktikanta Das, Finance Secretary, Hasmukh Adhia aser Chief Economic Advisor, Arvind Subramanian nungera angur.
New Delhi, Tsüklai (Feb) 01 (Agencies): Tanü Tsüklai 1, 2018 nü Parliament nung Union Finance Minister, Arun Jaitley-i taküm 2018-19 küm atema Budget benokogo, aser iba budget ya aluyimba sector, linük nung healthcare aser shisaliok jenjang ajungkettsütsü nükjidong nung rangloker benokogo.
2018 küm atema Union Budget ji talisa yimtsüngtem nung terenlok aser aluyimba sector nung rangloker yanglu, ta tanü Jaitley-i metetdaktsü.
2018-19 kü budget nung tongtibang onüktemji:
* April 1 nungi non-individuals Unique Entity Number atema PA amshitsü.
* Sen lakh 2.5 dak tema transaction atema PAN amshitsü.
* Sorkar health scheme agi linük nung sensaker kibong crore 1000 ayimjemtsü.
* Linük tesem ajaklen Electronic IT assessment tenzüktsü.
* Mobile phones jenjang tasakba akumtsü, kechiyong custom duty nung phone nung saru shilem 20 tuogo.
* Health aser education cess shilem 4 agi timba akumtsü.
* Teintet sensotem bank nung sen 50,000 tashi deposit asüba anung interest income magitsü.
* Sen crore 250 aser iba dak tema ajangzükba Company tem dang saru shilem 25 agitsü.
* Finance Minister Arun Jaitley-i iba structure nung emoluments revise asütsü benok:
— India Tir atema sen lakh 5
— Tatong Tir atema sen lakh 4
— Anghtem atema sen lakh 3.5
* Jaitley-i küm pongu shia MP tem emoluments automatic revision asütsü benok.
* Linük kübok yimtsüngtem nung internet agütsütsü atema WiFi hotspot lakh 5 amenoktsü.
* Yimti 300 nung kibong shia nem tzü supply agütsütsü atema sorkari Amrut program benok; Water supply contracts, projects 495 atema sen crore 19,428 agutsütsü.
* 2019 küm tashi nung railway lenmang kilometer 4,000 shi yanglutsü.
* Footfall aliba railways stations ajak, 25,000 nung escalators inoktsü.
* Sorkari linük nung tongti railway station 600 ajungkettsütsü.
* 2018-19 küm Indian Railways capital expenditure ji sen crore 1,48,528 asutsü.
* Linük nung tongti tesemtem wazüka ayutsü atema National Heritage City Development Augmentation Scheme tenzüktsü.
* Sector ajak nung employees tasenpur atema EPF nung sorkari shilem 12 agutsütsü.
* PM Mudra Yojana scheme kübok sen lakh crore 3 aputsütsü.
* Sensaker kibong crore 10 ayimjemtsü atema health scheme tenzüktsü.
* Jhan Dhan Yojana kübok sorkari bank accounts crore 60 dak tema lapoktsütsü.
* Scheduled Tribe nüburtem atema Eklavya schools tenzüktsü.
* TB agi shirangertem nem sen crore 600 lemzüktsür.
* Sorkari Planning and Architecture school ana lapoktsü.
* Tesayurtem atema integrated BEd programme tenzüktsü.
* Amitsürtem aser lajartem Social security and protection programme atema sen lemzüktsür.
* 2022 küm tashi nungbo India nunger ajak talidak ki alitsü atema rangloker inyaktsü.
* Ujjwala scheme kübok yimtsüngtem nung alir tetsür crore 8 nem LPG angati connection sütsütsü.
* Operation Green atema sen crore 500 lemzüktsütsü.
You must be logged in to post a comment Login