New Delhi/Osaka, June 25 (Agencies): Tan hopta Osaka, Japan nung India Ato kilonser, Narendra Modi-i 14buba G20 senden nung shilem agia adentsü.
Tang agi trokbenbuba Ato kilonser, Modi-i G20 senden nung shilem agitsü. Tamalen pai Brisbane (2014), Antalya (2015), Hangzhou (2016), Hamburg (2017) aser Buenos Aires (2018) nung ayongzükba G20 sendentem nung denogo.
Iba senden aliba mapang nungsa Modi-i jurila senden 10 shi nung linük balala nungi tongti lenirtem ajurutsü.
Japan nung ayongzükba G20 senden nung Modi-i rongsenkettsüng nung alibelenertem, black money aser kiralongra anema raraba onüktem jembitsü imlar.
India-isa, climate change, disaster resilient infrastructure, reformed multilateralism aser WTO reforms onüktem benoka jembitsü.
Taküm Japan nung ayongba G20 senden omenji “Human centered future society” lir, aser iba omen kübok Digital Economy, Artificial Intelligence, Inclusive & Sustainable World, Energy & Environment, Global Health, Climate change aser Marine plastic waste onüktem tongtibangsüa jembitsü.
1999 küm Asia nung rongsenkettsüng timtem tulu adokba mapang terenlokdak linüktem aser terenlok aliba linüktem nungi Finance Ministers aser Central Bank Governors senden mena iba mapang nungji G20 tentet.
G20 züngsem linüktemji Argentina, Australia, Brazil, Canada, China, European Union, France, Germany, India, Indonesia, Italy, Japan, Mexico, Russia, Saudi Arabia, South Africa, South Korea, Turkey, UK aser US lir.
G20 linüktem indang rongsenkettsüngji gross world product shilem 90 shi lir, world trade shilem 80, alima nung nütsüng shilem asem nungi anasü lir aser alima litsü tesadangka shi lir.
You must be logged in to post a comment Login