New Delhi, June 05 (Agencies): Hombarnü Ato kilonser, Narendra Modi-i, saru inyakyim tasenba, GST July 1, 2017 nü nungi tenzüka inyakba ajanga India nunger rongsenketstüng nung temelenshi adoktsü, ta metetdaktsü.
Ato kilonser, Modi-isa yimtenren party tem, shishilembaba tenettem aser Industry tentettem densema stakeholkders ajaki amalitepa inyakba ajanga GST mapa küma inyaktsüsa jenjang nguogo, ta ashi.
Pai ketdangsertem dang, Linük ka; Market ka aser Saru ka akümba ajanga sensakertemi kanga tajangzük angutsü, ta ashi.
Ato kilonserisa GST dak sendakba cyber-security nung kanga nendaka inyaktsü tetuyuba agütsü.
Tanü Modi-i GST inyakyim reprangshia liasü. GST ya taruba ita nungi mapa küma tenzüktsü.
Tanü iba senden nung Union Finance Minister, Arun Jaitley, Revenue Secretary Hasmukh Adhia aser Central Board of Excise & Customs (CBEC) nungi tongti ketdangsertema dena liasü.
GST Council-i osettsüset aser chiyungtsütem nung rates latetba sülen tang mezüng Modi-i GST inyakyim reprangshiogo.
Finance Minister Arun Jaitley leniba nung state tem nungi Finance Minister temi tentetba GST Council-i goods aser service ajak nung saru shilem latetogo.
Ano maneni parnok June 11 nü senden mena tanüngba onük kar nung o lemteptsü.
Goods aser service balala nung saru shilem 5, 12, 18 aser 28 latetogo. Ano hon aser senti insang/merangtem nungbo GST saru shilem 3 dang asütsü aser rough diamond nungbo saru shilem 0.25 dang asütsü.
Shini, mamatzü, mochitzü, antzü, curd, unpacked foodgrain & paneer, aonsotsü, unbranded atta, maida, besan, ninang mochitzü, shisaliok aser health services nungbo GST saru malitsü.
GST ajanga GDP shilem 1-2 shi aintsü aser osettsüset nung jenjang shilem 2 shi ajema alutsü imlar.
You must be logged in to post a comment Login