Dimapur, March 23 (TYO): Indian Human Rights Council (Nagaland state) Chairman, S. Richard Humtsoe-i COVID-19 atema Nagaland Health & Family Welfare department koba tashi renema lir aser mapa inyaker ta asüngdangba atema H&FW department-i telangzüba ka agütsüogo.
January 18, 2020 nungi H&FW department-i mapa inyaktsü tenzük aser iba wara prokshiba ama inyakyimtem akangshia arur, ta Principal Director, Dr. Vizolie Z. Suokhrie-i sangdong ka nung ashi.
Ministry of Health & Family Welfare, Government of India-i tetuyuba agütsüba ama H&FW department-i mapatem inyaker, ta paisa shisem.
MOHFW-i Sample Testing asütsü latettsüba ama inyaker aser telatetba kübok madenba sample tendangi yok yonga, testing laboratories-i magizüker.
March 23, 2020 tashi nung Nagaland nungi sample ka coronavirus tendangtsü atema yoka liasü saka ibaji ‘negative’ ta putetba osang ang angu.
Eden Hospital aser Zion Hospital nung coronavirus ta temulung melemi bilemba sample temji MOHFW-i latettsüba kübok madener. Dimapur District Surveillance Unit-i mozü ki ana nung shirangertem den tongtepdar aser iba sangdong agütsüba mapang tashi nung parnok temang junga dang lir, ta Dr. Vizolie-isa metetdaktsü.
H&FW Department-i Public Health Care Facilities aser tanga Centres nung isolation ward atema shima lir aser nüngdak dang adokra, isolation ward den Quarantine facilities ulushitsü, ta paisa ashi.
Tang tashi nung COVID-19 atema ventilators 12 lir aser iba den külemi Nagaland nung ICU ventilators lir. State nung nüngdakba ama Personal Protection Equipments (PPE), N95 mask, Triple Layer Mask, gloves bener arua lemshiogo aser ano talila alitsü atema osang yokogo. Ajisüaka, item osettsüset peria manguba khuret ya Nagaland nung dang masü saka India aser alima ajungalen ajurua lir, ta Dr. Vizolie-i ashi.
H&FW Department-isa January 18, 2020 nungi tenzüker tangalen nungi aruba Naga aser Non-Naga nunger ajak repranger aser bushiteper. Iba screening aser surveillance ya Rail aser Road entry points ajak nung lapokogo, ta paisa shisem.
COVID-19 ya sorkar ket nung aliba Health system-i mekoktettsüsa khuret ka lir. Public-i olulu meprokshitsüla saka sorkar den amalitepa yaritetsü mepishir, ta paisa ashi.
You must be logged in to post a comment Login