Himanta Sarma-i Assam Budget 2020-21 benok

Himanta Sarma-i Assam Budget 2020-21 benok

Assam Chief Minister Sarbananda Sonowal aser Finance minister Himanta Biswa Sarma nati Budget papers amer agiba noksa angur. (Guwahati, March 6)

Guwahati, March 6 (Agencies): Assam finance Minister Himanta Biswa Sarma-i Hokolbarnü assembly nung Assam Budget 2020-21 benokogo.
Iba Budget ajanga kibong lakh 30 nungi 40 tashi ajangzüktsü aser scheme aika dena lir.  Taoba financial year 2019-20 nung Rs 73,000 crores shi endokogo, ta Sarma-i ashi.
Tanü Sarma-i budget benokba nung tongtipang onük kar:
Olympic disciplines nung Panchayat, Block, District aser State levels nung asayamungtem alitsü.
Hima Das nem Deputy Superintendent of Police mapa agütsütsü.
English aser tanga medium schools nung Class X tashi compulsory subject ka ama Assamese sayutsü.
Graduate kaketshir nem Rs 1500 aser and post graduate kaketshir nem Rs 2000 tashi textbook teyari agütsütsü.
Kakeshir lakh 1 nem textbooks alitsü atema Rs 1000 agütsütsü.
Police constable shia nem ita shia ration atema Rs 2000 agütsütsü.
Aayangertem health check up asütsü atema sen teyari agütsütsü.
Kaziranga National Park nung güntok kümzüka ayur forest guards itasen tutsütsü.
Lisopur Muslim nunger atema Development board ka tentettsü.
BTAD temalen alirtem atema Bodo Kachari development council tentettsü.
Assam nung nija school tem den tokteptsü atema school tasen 200 lapoktsü.
Guwahati nung tetsür aser teintet rogotem atema free bus (pink bus) service tenzüktsü.
College aser university nung kaketshir shia nem hostel sen menoktsü atema ita shia Rs. 1000 agütsütsü.
State board exam ana nung tetsür toppers 20,000 shia nem scooty ka ka agütsütsü.
Süngolu nung mapa inyaker mashisa tetsür shia nem Rs 18,000 agütsütsü.
Tea estate nung mapa inyaker shia mapa nungi anisüngzükba anogo Rs 50,000 gratuity agütsütsü.
Assam nung consumer shia nem electricity tariff atema subsidy agütsütsü.
Süngolu nung mapa inyaker aser BPL kibongtem nem electricity angati agütsütsü.
Flagship Schemes 18 tenzüktsü aser itemji sorkari küm piyong tongti süa inyaktsü.
Süngolu nung mapa inyaker nem shini (sugar) angati agütsütsü.
Kilen lakh 51.39 nem jang angati agütsütsü.

You must be logged in to post a comment Login