Horti Dept. ajanga Cardamom tsünürtem den MoU ka zülutep

Dimapur, Tsüklai/Feb. 20 (TYO): Department of Horticulture, Government of Nagaland aser Phek Organic Large Cardamom Producer Company Limited (POLCPC), Phek tsüngda tezüngzüktep ka yangluogo, koba nung department-i POLCPC pur nem Large Cardamom Dryer Machine aser Primary Processing Unit küm ana asoshi amshidaktsür. Iba oset amshidaktsüba tezüngzüktep nung lease period tembangba sülen telok ana tsüngda tangatetep nung anentsü akok mesüra mapang tali atsülangtsütsü akok, ta shia lir.
POLCPC Ltd, Phek puri Horticulture Department nem ita shia Large Cardamom Dryer Machine aser Primary Processing Unit amshiba atema sen 200 agütsütsü.
Pfutsero, Phek nung Brehostibarnü Advisor, Mhathung Yanthan-i anir Horticulture Department nungi ketdangsertemi Horticulture Research Farm, Pfutsero semdanga aser Cardamom (ilaayachee) tsünürtem den sensaksemba mapang iba tezüngzüktep ya agi. Iba MoU nung Director of Horticulture, Dr. R. Elithung Lotha aser POLCPC Ltd, Phek, Chairman, Wepekha Wetsah nati sign asü.
Sensaksemba mapang Mhathung-i ashiba agi, Phek district ya süngjanglijang tsünütsü asoshi tetemjen tesem lir aser iba district peria süngjanglijang aika district nung züsenteter. Phek nung mapa meranga inyakba aluyimertemi farming ya enterprise ka ama amshir, ta pai ashi. Paisa lanurtem dang maneni farming maparen nung modern technology aser scientific tsütsü bushitetba tem amshia süngjanglijang tajungba züsentettsü ajungshi.
Farming ya shishilempaba ka lir, aser tajangzük talu angutsü asoshi süngjanglijang agizükba sülen junga ketdang asütsüla, aser tzümopung melenba angateta süngjanglijang amshitsüla, ta Advisor-isa ashi.
Phek district aser Chakhesang kin ya Naga nunger kin aika dang nungi tejakdang lir, anungji pei sasa backward ta mezüngshitsüla, ta paisa ashi.
Kasa sentong nungsa Commissioner & Secretary for Horticulture, Y. Kikheto Sema, IAS ajanga ashiba agi, cardamom lu ayimer dak Department-i temulung alemba ajanga MoU ya zülutep.
Mokozü amshia cardamom akongba ya nisung temang asoshi majung aser yangji carbon aser mokozü aliba ajanga market nung sen junga meyokzükteter, ta pai ashi.
Horticulture, agriculture aser veterinary amala lenla balala nung Phek ya kanga tejakleni renloka aoba ajanga Department-i tendanga maparen tenzük, ta Kikheto-i ashi.
Nagaland nung aliba district tem rongnung tesüiba küm 10-15 nungi shi tabu ajunga bener arua ayoktsü nokdangbabo Phek ya dang lir, kechiaser district nung peria angur, ta pai ashi.
“Anungji socio economic tsütsü nenok tejakdang lir aser lenla ajungalen tejaklen lir,” ta paisa ashi. Kikheto-isa Chakhesang kin dang külem Naga nunger item maparen nung lenmang sayutsü ajungshi.
POLCPC Ltd Chairman, Wetsah-i ashiba agi, yimtsüng 23 nungi aluyimer 500 shi ali hectare 500 nung cardamom lu ayimer. Aser parnoki küm ka nung sen crore 6 shi yokzüker, koba züngsem shia sen lakh 1.20 shi aser yimtsüng shia sen lakh 26 shi alitsü. Tang tashinung cardamom metric ron 50 shi yoka sen crore 2 shi aazükogo, ta pai ashi. 2019-20 nung cardamom metric ton 75 shi tsünütet aser ibaji sen crore 3 jenjang asütsü.
Taoba season nung Porba yimtsüng nungi Rhuchonyi Puro-i ilaayachee timtiba tsünütet. Pai ilaayachee seret 1000 tsünüteta seret nung sen 450 agi yoka pa sen lakh 4.50 aazük.
Aluyimer nem lenmang ajaklen nungi teyari agütsüba asoshi Wetsah-i Horticulture Department dang pelaba lemsatep.

You must be logged in to post a comment Login