I-Day nung T.R Zeliang-i Nagaland renlokba osang metetdaktsü

I-Day nung T.R Zeliang-i Nagaland renlokba osang metetdaktsü

August 15, 2016 nü Secretariat Plaza, Kohima nung 70buba Independence Day benjungmung nung Chief Minister, TR Zeliang-i parade contingents repranga aoba noksa nung angur.

Kohima, August 15 (TYO) : Linük den külemi Nagaland nunga tanü 70 buba Independence Day mungogo aser iba anogomung nung Naga nunger kin 16 indang merataket sobalibatem sayuogo.
Kohima kübok Secretariat Plaza nung benjung tongtiba amungdang, Chief Minister, T R Zeliang-i ashiba agi, Naga nunger terenlok lenmang nung jajar aser linük den kasa akümtsü atema maparen ajak nung alizüng tonga inyaktsü meranger.
Iba linük tulu nung Nagaland ya yimjung, terenlok aser azükaru aliba state ka kümdaktsütsü atema Nagaland nung alirtem ajak külemi longjemer shilem agitsüla, ta  pai ayongzük.
Nagaland state sorkar ajanga sector balala nung takok ngua inyakba osang metetdaktsüdang T.R Zeliang-i, “2015-16 tsüngda Gross State Domestic Product sen crore 15,920 ajungket, ibaji 8.68% agi teimba inlokba lir aser national growth rate 7.6% dang nungi teimba” ta ashi.
“Linük dang nungi Nagaland indang rongsenren kanga kara ain nunga, senotsü timbaka Center sorkar nungi angur. Asenoki asen revenue timba kümdaktsütsü merangtsüla” ta paisa shisem.
Police infrastructure tashi itshitsü atema Dimapur nung Commissioner of Police indang office aser IGP (Int) Kohima office yanglutsü. Ano, Dimapur aser Kohima nung Women’s Cell alibaji women police stations balaka akümtsü aser tanüngba district tem nunga kasaji inyaktsü, ta T.R Zeliang-isa metetdaktsü.
Kohima, Dimapur, Tuensang aser Mokokchung nung District Session Judge mapa pezü tasen lemzüktsüogo aser Junior Civil Judge mapa 5 den Assistant Public Prosecutor mapa 7 tashi taküm adokogo, ta paisa ashi.
Education sector nung temelenshi bener arutsü indang onük jembidang, T.R. Zeliang-i ashiba agi, “Department of School Education-i bogus mesüra proxy tesayurtem indang khuret koktettsü atema tesayur tasen shimertem indang appointment order nung Aadhar card number enoksemtsü aser tang teinyakdak tesayurtem taküm küm tsüngda Aadhar number agütsütsü atema sorkar den lemsatepogo.”
“Department-isa tesayurtem B. Ed. ama professional course tem agidaktsütsü meranger. 2021 küm tashi nung Nagaland nung aliba college 63 prongla National Assessment and Accreditation Council kübok accreditation angutsü imlar,” ta chief minister-isa metetdaktsü.
Pradhan Mantri Krishi Sinchayee Yojana kübok “More crop per drop” omen nung ajemdaker 2016-17 tsüngda teshimtet horticulture project kar nem drip & sprinkler irrigation system agütsütsü, ta paisa shisem.
T.R Zeliang-isa ashiba agi, shi kanga achiba state asünung, Department of Veterinary & Animal Husbandry superior germplasm ajanga shiruru aser an anepaluba mapa inyaker.
Rubber nung tajangzük aliba aser aluyimertemi jangraba nung ajemdaker Department of Land Resources-i rubber plantation nung temulung agütsür aser tang tashi nung ali hectares 15,000 nung rubber tsünüogo aser küm shia rubber sheets 3000 metric tonne shi adoker, ta T.R Zeliang-isa metetdaktsü.
India sorkari North East nung infrastructure renlokdaktsütsü atema tenangzükba agia mapa inyaker aser iba ajanga Nagaland nung National Highways yanglutsü aser anepalutsü maongka aika angur, ta paisa shisem.
Nagaland nung power supply peria mengui timtemba atema ashidang, Kiphire district kübok 1 Mega Watt Ponglefo Hydro Electric Project mapa tenzükogo. Iba den, Sovima, Dimapur nung 20 MVA sub-station yangluzükogo aser kobii melii mapa tenzüktsü. Department of New & Renewable Energy ajanga Mokokchung district kübok Longsa yimtsüng nung 2×500 KW Tsutsung Small hydro Power aser Peren district kübok Punglwa yimtsüng nung 150 KW (Stage-II) Noiroi SHP taküm küm nungi mapa tenzüktsü, ta CM-isa shisem.
Swachh Bharat Abhiyan (Gramin) kübok 2015-16 tsüngda Individual Latrines units 22,617, community sanitary complexes 164 aser solid waste management units 17 tashi yangluogo aser yimtsüng 161 tashi ‘open defecation free villages’ ta kuli agütsüogo, ta paisa ashi.
Department of Health and Family Welfare-i Rashtriya Swasthya Bima Yojana mapa tenzüktsü aser iba nung BPL kibongtem aser senior citizens tem angati anepalutsü. 2015 nungi Dimapur nung yipden 10 aliba AYUSH Hospital ka lapoka lir aser Noklak Community Health Centre nung yipden 20 aliba AYUSH Hospital ka yanglutsü, ta TR Zeliang-isa metetdaktsü.
Nagaland nung construction industry kanga kar ainer aser iba asoshi state sorkari 2016 kümji ‘Year of Construction Workers’ ta jaloktsür mapa inyaker.
State sorkar kümshia ayongzüka agiba tourism attraction festival-i Hornbill Festival 2015 nung tourist 2.43 lakh shi arua aden aser maneni tourist temi sapuba tesem ka kümdaktsütsü atema sorkari mapa inyaker, ta pai ashi.
April 2016 nung Centre-i “Khelo India” tenzükba sülen Department of Youth Resources & Sports-i block level tashi nung lua saisapongba maparen inyaktsü sentong renemer, ta chief minister-isa ashi.

You must be logged in to post a comment Login